Nyhetsbrev 1, 2019: Fokus på patienter, innovationer och möjligheter

Hej!

Här kommer årets första nyhetsbrev från Janssen. Precis som förra året kommer vi i år att fokusera på patienternas situation och hur den kan förbättras. Detta är något som även står högt på Nätverket mot Cancers agenda. Varje år uppmärksammar de Världscancerdagen för att belysa den svenska cancervården utifrån olika perspektiv. Den 4 februari genomförde nätverket Världscancerdagen för tionde året i rad och med anledning av det har vi pratat med Margareta Haag som är ordförande, läs gärna intervjun med henne här nedan.

En av dem som deltog under Världscancerdagen var Lina Nordquist (L) som sedan höstens val sitter i socialutskottet. Valet har som bekant inneburit en del förändringar av det politiska landskapet, både på nationell och regional nivå. Vilka förändringar inom hälso- och sjukvårdspolitiken kommer det att generera i? Vi har frågat Lina Nordquist och Gilbert Tribo (L), regionråd i Region Skåne, för att få deras syn på saken.

Trevlig läsning!

Bästa hälsningar,
Anna Käll, Public Affairs Leader

Nätverket mot cancer uppmärksammade Världscancerdagen för tionde året i rad

Den 4 februari 2019 uppmärksammade Nätverket mot cancer (NMC) Världscancerdagen för tionde året i rad. Under årens gång har NMC synat och diskuterat cancer utifrån fokusområdena prevention, rättvis vård och patienträttigheter. Margareta Haag är nätverkets ordförande och hon minns med glädje tillbaka på några av milstolparna som genom åren lett till en bättre situation för cancerpatienter och deras anhöriga.

Vilka år är mest minnesvärda och varför?

Vi har åstadkommit flera minnesvärda åtgärder genom åren som gjort skillnad för cancerdrabbade och deras närstående. Idag kan vi till exempel konstatera att ”kronisk cancer” är ett etablerat begrepp. Detta innebär att cancerpatienter slipper befinna sig definitionsmässigt i ”palliativt skede” i flera decennier. Cancer har förändrats och behandlingsmetoderna har utvecklats så att vi idag kan leva ett långt liv med cancer precis som man kan göra med diabetes till exempel. Vi har även drivit frågan om diagnostiska center i flera år och idag kan vi konstatera att det finns diagnostiska center i samtliga landsting, något som är otroligt glädjande. Inom prevention har vi bland annat lanserat vår ”Solskola” och genom den fått upp solens skadliga effekter på agendan. Idag informerar man hur stark solen är under väderleksrapporterna. Det var oerhört minnesvärt när detta gjordes för första gången!

Nätverket för cancer har under flera år uppmärksammat Världscancerdagen som inträffar i början av februari varje år. Vilka frågor fokuserade ni på under Världscancerdagen 2019?

Programmet berörde bland annat kronisk cancer, digitalisering och införande av en rättighetslag. Den sistnämnda punkten handlar om att landstingen bör åläggas skyldigheter patienterna bör ges rättigheter till det som står i nationella vårdprogram och i förordningar. Dessutom delades Årets Cancernätverkare ut. Priset tilldelas varje år ut till en person eller verksamhet som genom sitt engagemang stöttar Nätverket mot cancers målsättning att stärka patientens inflytande och möjligheter till optimal vård. I år gick priset till Peter Strang som bland annat prisas för att ha värnat om ett bra bemötande och en god omsorg vid livets slut.

Om du skulle sia om framtiden: Vad tror du att vi kommer diskutera på Världscancerdagen om ytterligare 10 år?

Min gissning är att vi kommer diskutera effektiv cancervård med effektiva flöden från utredning till palliation. Vi har då en fastställd nationell styrning av cancervården som behöver implementeras. Utredning görs inom primärvården och vården kan även skötas i hemmet och i den nära vården. Digital vård och digitala resurser för att effektivisera uppföljning och utvärdering av diagnostik, behandling, rehabilitering, bemötande och omhändertagande är något självklart. Vidare tror jag att vi kommer diskutera den nya patienträttighetslagen som ger patienten både rättigheter men även ansvar och staten skyldighet och ansvar för vården. Och vi diskuterar ny forskning och nya möjligheter till ett bra liv. Sjukvård har förändrats till hälsovård. Prevention och hälsosamma levnadsvanor diskuteras för att få igenom goda vanor i förskola, skola och samhälle. Vi diskuterar fortlöpande nya diagnos- och behandlingsmetoder som ger färre och mindre biverkningar och vi kan se att svåra diagnoser har utvecklats till diagnoser som man kan leva med och i bästa fall botas från.

Lina Nordquist (L) vill se mer valfrihet inom vården

Från apotekare och forskare inom life science till riksdagsledamot i socialutskottet. Vi har pratat med Lina Nordquist som efter höstens val representerar en av liberalernas 20 mandatplatser i riksdagen. Lina kommer bland annat driva frågor som berör ökad frihet för så väl patienter, anhöriga samt hälso- och sjukvårdspersonal men hon vill även se skärpta miljökrav för läkemedel.

Vilka vårdfrågor kommer du att prioritera under din första tid som ledamot?

Jag vill säkerställa att människor får den vård de behöver. Idag får många vänta alldeles för länge på vårdbesök men även på nya läkemedel eftersom det tar väldigt lång tid innan nya behandlingsmetoder börjar användas. Jag ser även ett behov av att prioritera ökad frihet för patienter, anhöriga och hälso- och sjukvårdspersonalen. Patienterna bör få rätt att välja var de ska få sin slutenvård, till exempel kanske man vill placeras nära sina anhöriga eller där man känner extra förtroende för personalen. De anhöriga bör vara en del av vården i större utsträckning, de är en oavlönad grupp vars bidrag till hälso- och sjukvården är ovärderligt, utan de faller allt. Slutligen borde de anställa få större frihet att byta jobb och dessutom ges mer tid till forskning.

Vilka vårdfrågor planerar du att driva på längre sikt?

Att stötta utvecklingen och implementeringen av nya läkemedel och behandlingsmetoder. Vidare ser jag ett behov av ett större miljöansvar. När vi upphandlar läkemedel kan vi inte bara utgå från lägsta pris utan även titta på läkemedlets påverkan på miljön, vår sjukvård får till exempel inte göra personer i andra länder sjuka.

Vidare så ser jag att de läkemedel som idag är receptfria och har en negativ påverkan på miljön i framtiden blir receptbelagda.

Inom ramen för miljö ingår också frågan om rening av vatten. Här skulle jag vilja titta närmare på hur sjukhus och kommunala reningsverk renar avloppsvatten från miljöfarliga läkemedelsrester.

En fråga som jag önskar lyfta både nu och på längre sikt är den om kontinuitet. Som kronisk sjuk ska man kunna träffa en läkare som man känner så att man slipper upprepa sin sjukdomshistoria. Utifrån detta vill jag på kort sikt införa fast läkarreform där patienten erbjuds en fast kontakt med läkare och kontakt-sjuksköterska. På lång sikt ser jag att hela sjukvårdens struktur behöver förändras där vi utformar vården efter patienten i högre utsträckning.

Vilka skillnader finns när det kommer till att påverka hälso- och sjukvårdspolitiken på regional nivå kontra nationell?

Grundförutsättningarna för en god hälso- och sjukvård måste vi bygga på nationell nivå. Här behöver myndigheter så som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bli bättre på att samarbeta med landstingen. Idag fungerar till exempel Försäkringskassan och landsting som två fack, trots att de är del av samma plånbok. De behöver föras närmare och samarbeta, framförallt kring rehabilitering. På regional nivå ska lagstiftningar och beslut som tas på nationell nivå realiseras. Här tycker jag att det är viktigt att komma ihåg att en lösning i Stockholm kan vara en riktigt dålig idé i en mindre stad, på landsbygd eller glesbygd, där förutsättningarna ser helt annorlunda ut. Fokuset bör alltid vara god vård och bra arbetsgivarpolitik, men vägarna behöver inte vara likadana.

Primärvårdslöftet är högsta prioritet för Gilbert Tribo (L), regionråd i Region Skåne

Höstens val ledde till ett maktskifte i Region Skåne där Allianspartierna numera styr tillsammans. Detta gav Gilbert Tribo (L) en ny position som regionråd med ansvar för Hälso- och sjukvårdsnämnden. Gilbert ser att det finns mycket att göra för att förbättra primärvården med en ambition att erbjuda alla skåningar en fast läkarkontakt.

Vilka vårdfrågor kommer du att fokusera på under den närmsta tiden?

Vi kommer framförallt att satsa på primärvården, där vi skjuter till minst en miljard under mandatperioden. Genom att stärka första linjens vård kommer vi att kunna flytta över mer vård från sjukhusen till vårdcentralerna och framförallt korta köerna.

Vilka frågor kommer att prioriteras inom de kommande åren?

Primärvårdslöftet är en prioritet även på längre sikt. För vårdtagaren innebär det ökad trygghet, bland annat då vi har som ambition att på sikt kunna erbjuda en fast läkarkontakt till alla i Skåne. Sedan har vi som ambition att även utöka vårdvalen i Skåne och kommer att se över möjligheten att genomföra vårdval inom öra, näsa, hals och psykiatrin. Något som ligger oss varmt om hjärtat är också att få bukt med den psykiska ohälsan, inte minst hos unga. Inom detta område vill vi undersöka möjligheten till ett närmare samarbete mellan Region Skåne och kommunerna.

Vad ser du framåt kommer hända inom regionen? Finns där några större satsningar på gång?

Ja, förutom att vi gör rent fysiska investeringar i att bygga ut och modernisera våra större sjukhus, kommer digitaliseringen av vården att ges hög prioritet. Att underlätta för vårdtagaren att komma i kontakt med vården genom digitala bokningar och erbjuda vårdbesök/behandlingar digitalt, kommer att innebära en större flexibilitet och möjliggöra att vi kan möta morgondagens behov på många sätt.