Pressmeddelande -
Avmagringssjuka (CWD) upptäckt på älg i Norrbottens län
I den pågående övervakningen för avmagringssjuka hos hjortdjur (Chronic Wasting Disease, CWD) har ett första positivt fall nu påvisats i Sverige. Det rör sig om en sexton år gammal viltlevande älgko, som avlivades eftersom den var mager, gick i cirklar och verkade vara blind.
– Detta var inte oväntat, säger epidemiolog Maria Nöremark på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Liknande fall på äldre älgar har hittats i Norge och i Finland. Mycket talar för att det kan röra sig om spontant uppkomna förändringar och inte den smittsamma varianten av sjukdomen, och det var därför en tidsfråga innan vi skulle hitta ett fall i Sverige.
Vid de smittsamma varianterna av CWD utsöndras smittämnet i saliv, urin och gödsel. Smittan finns kvar länge i miljön. Sjukdomen, som är dödlig för hjortdjur, kan på längre sikt ha negativ påverkan på populationer av hjort, älg, ren och rådjur. Men erfarenheter från Norge tyder på att den variant av CWD som hittats hos äldre älgar inte smittar, eller har begränsad smittsamhet. Prov från det svenska fallet kommer nu att analyseras vidare för att säkerställa vilken variant av sjukdomen det rör sig om, men mycket tyder på att det kan vara samma variant som hittats på älgar i Norge.
– När avmagringssjuka påvisas ska provtagningen i området öka. Veterinärer från Jordbruksverket, SVA och Naturvårdsverket kommer nu att tillsammans med viltexperter samla mer information om hjortdjuren i området och utifrån de regionala förutsättningarna utarbeta en plan för utökad provtagning, säger Lotta Hofverberg på Jordbruksverket.
På grund av att CWD påvisats i Norge pågår nu en övervakning, beslutad av EU, i flera länder i Europa, däribland Sverige. Syftet är att upptäcka och kartlägga förekomst av sjukdomen för att kunna bekämpa eller begränsa spridningen. SVA vill gärna få in prov från djur som visar symptom på CWD, är sjuka på annat sätt eller exempelvis dödats i trafiken.
Fakta om CWD
Smittsam variant av avmagringssjuka, även kallad klassisk CWD, påvisades för första gången i USA på 1960-talet och har sedan dess fått omfattande spridning och negativ påverkan på hjortpopulationer i USA och Kanada. Första fallet av klassisk CWD i Europa påvisades på vildren i Norge 2016, där hela den drabbade flocken har avlivats för att undvika att sjukdomen sprids.
Att smittsamheten kan variera mellan olika varianter av CWD beror på att smittämnet, prioner, är ett av kroppens egna proteiner som har ändrat form. När ett djur får i sig prioner (från ett annat djur) fungerar de som en mall för de normala proteinerna som då också börjar ändra form. Men processen att kroppens egna proteiner ändrar form verkar hos äldre djur också kunna starta utan att djuren har smittats av prioner från ett annat djur, så kallad spontan, eller atypisk variant.
CWD har hitintills bara påvisats naturligt hos hjortdjur. Risken för spridning till människa bedöms som mycket låg, men kan inte helt uteslutas.
Mer information
Skicka in prov i CWD-övervakningen
Kontaktperson för journalister
Jordbruksverket
Lotta Hofverberg, enhetschef
lotta.hofverberg@jordbruksverket.se
Telefon 036-15 52 31
SVA
Maria Nöremark, Epidemiolog
Telefon 018-67 40 96
