Skip to main content

Barn i behov av särskilt stöd. – Hur då?

Pressmeddelande   •   Dec 11, 2013 11:39 CET

Vem ska göra vad med vem? Det frågar sig Gunilla Lindqvist i en avhandling som undersöker hur personal i förskolor och skolor menar att specialpedagogiskt arbete ska utföras.

Gunilla Lindqvist har undersökt olika yrkesgrupper i förskolor och skolors syn på arbetet med barn i behov av särskilt stöd. – Hur ser de på orsaker till att vissa barn är i behov av särskilt stöd och hur menar personalen att arbetet ska genomföras för att vara framgångsrikt?

– När jag jämför svaren med hur vi tänker oss att en inkluderande förskola/skola bör se ut, så finns det tecken på att kommunens förskolor och skolor har en bit kvar för att uppnå full inkludering, säger Gunilla Lindqvist.

I studien svarar olika yrkesgrupper på vad orsakerna kan vara till att barn är i behov av särskilt stöd. Bör  medicinsk diagnos ha betydelse för att få särskilt stöd? Vem som ska ha störst inflytande över det pedagogiska innehållet för barn i behov av särskilt stöd? Frågor ställdes också kring faktorer som personalen ansåg viktiga för att arbetet med barn i behov av särskilt stöd skulle vara framgångsrikt och hur specialpedagogen ska arbeta.

Synen på det specialpedagogiska arbetet har undersökts genom enkäter och intervjuer till all personal i en svensk kommun. Någon liknande övergripande undersökning har tidigare inte gjorts. Rektorer och specialpedagoger är särskilt i fokus i studien.

Studien visar på en rad intressanta resultat. Bland annat visar det sig att en majoritet i alla yrkesgrupper svarar att barnets individuella brister är en vanlig orsak till att barn är i behov av särskilt stöd. Att orsaken kan ligga i att vissa lärare har brister eller att barngrupper och klasser fungerar dåligt är det betydligt färre som svarar. En majoritet av all personal som svarade menar också att en medicinsk diagnos bör ha betydelse för att barn ska få stöd, trots att svenska policydokument uttrycker att en medicinsk diagnos inte ska få avgöra om barnet ska få särskilt stöd eller inte.

 – Vi har en tradition i svensk skola av att segregera barn som av olika anledningar inte bedöms nå upp till skolans krav. Dessutom menar jag i min avhandling att våra styrdokument är vagt formulerade och lämnar mycket utrymme till enskilda kommuner, skolor och individer att tolka hur policydokumentens intentioner ska sättas i verket, särskilt då i relation till arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Risken finns att specialpedagogiken fungerar som ett parallellt system vid sidan av det allmänna skolsystemet. 

– Ett annat intressant resultat är hur olika yrkesgrupper ser på specialpedagogens roll och arbetsuppgifter. Det visar sig att det finns olika förväntningar på hur specialpedagogen ska arbeta. Ämneslärare och klasslärare menar till exempel att specialpedagogen främst ska arbeta med individuellt stöd till enskilda barn eller grupper av barn, medan specialpedagogerna är den enda grupp (förutom rektorerna) där majoriteten menar att specialpedagogerna ska arbeta med förebyggande skolutveckling. I avhandlingen diskuterar jag att olika föreställningar kring specialpedagogens arbete kan få konsekvenser för det (special)pedagogiska arbetet och i slutänden för barn i behov av särskilt stöd.


Fredagen den 13 december 2013 kl 13 försvarar Gunilla Lindqvist sin doktorsavhandlig i pedagogik: ”Who should do What to Whom? Occupational Groups´ Views on Special Needs.” Disputationen äger rum i föreläsningssal 6 vid Högskolan Dalarna i Falun. Opponent är professor Kristina Ström, Åbo Akademi.

Gunilla Lindqvist är utbildad låg- och mellanstadielärare. Hon har arbetat i grundskolan i över tjugo år och har också en specialpedagogexamen. Gunilla är doktorand vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping och anställd som adjunkt i pedagogik vid Högskolan Dalarna.

 

För ytterligare information, välkommen att kontakta:
Gunilla Lindqvist, gln@du.se
Tfn 070-69 38 622

Foto: Ulf Palm, Högskolan i Dalarna

Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping. HLK erbjuder utbildningar inom lärande och kommunikation. Vid HLK finns fyra forskningsmiljöer: CHILD, Livslångt lärande, Medie- och kommunikationsforskning samt Skolnära forskning. HLK har cirka 4.500 studenter, cirka 135 anställda och omsätter 182 mkr (2012).

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera