Skip to main content

En ojämlik digital generation

Pressmeddelande   •   Sep 12, 2014 16:00 CEST

I teknisk mening har unga svenskar idag, oavsett klass, samma informationstillgång och samma möjligheter att knyta kontakter och göra sin röst hörd på en potentiellt global skala. Trots det är det tydligt att de är olika benägna att tillvarata dessa möjligheter beroende på klassbakgrund. Det säger Martin Danielsson, som nyligen disputerat vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

Populära benämningar som ”nätgenerationen” och ”digitala infödingar” bygger på teknikromantiska idéer om att den digitala teknikutvecklingen har skapat en ny typ av människa som kommer att infria alla de förhoppningar som knutits till internet om en mer öppen, demokratisk och jämlik värld. En värld där sådant som klass inte längre har någon vidare betydelse för människors livschanser och livsstilar. I avhandlingen ifrågasätter Martin Danielsson dessa föreställningar och undersöker istället empiriskt hur ungdomar med olika klassbakgrund och utbildningsinriktning införlivar digitala medier i sina vardagsliv. Martin Danielsson har intervjuat 34 pojkar på såväl studieförberedande som yrkesförberedande gymnasieskolor och utbildningsprogram, dels i Göteborg och dels i en liten landsbygdskommun.

Resultatet styrker tidigare forskning som visar att det finns klasskillnader i ungdomars internetanvändning. Martin Danielsson har genom sin forskning bidragit med fördjupad kunskap kring hur skillnaderna uppstår. Internetanvändningen är en integrerad del av ungas vardag. Den existerar inte i ett socialt och historiskt vakuum. Klasskillnaderna i pojkarnas relation till digitala medier följer därför också ett välbekant mönster. De som kommer från högutbildade familjer orienterar mot digitala mediepraktiker som kan ge fördelar i den vidare utbildnings- och yrkeskarriären, medan pojkar vars föräldrar har en lägre utbildningsnivå istället dras till praktiker som snarare står i strid med den dominerande skolkulturen. I den tekniska förändringen finns en social och kulturell kontinuitet som idéerna om internets transformativa potentialer och den ”digitala generationen” bidrar till att dölja.

-  Med tanke på att internettillgången bland unga svenskar idag är i det närmaste allomfattande är det på sätt och vis anmärkningsvärt att deras internetrelaterade förhållningssätt och användningsmönster tycks vara så tydligt strukturerade längs med sociala skiljelinjer. Detta understryker den grundläggande skillnaden mellan den digitala teknikens potentialer och hur den används i praktiken, men även att betydelsen av klass på området inte kan reduceras till en fråga om tillgång till teknisk utrustning och färdighet att använda internet. Det handlar också om seglivade skillnader i smak, vanor och praktiker, säger Martin Danielsson.

- Avhandlingen är först och främst ett bidrag till den medie- och kommunikationsvetenskapliga grundforskningen, men jag tror att även lärare och andra inom skolväsendet kan använda resultaten för att reflektera kring sitt dagliga arbete med ungdomar, säger Martin Danielsson, som framgångsrikt försvarade sin doktorsavhandling i medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad den 12 september.

Avhandlingens titel är ”Digitala distinktioner. Klass och kontinuitet i unga mäns vardagliga mediepraktiker”.

Opponent var professor André Jansson, Karlstads universitet. I betygsnämnden satt docent  Stina Bengtsson, Södertörns högskola, professor emeritus Lars-Åke Engblom, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping och docent Helena Sandberg, Lunds universitet. Ordförande var professor Ingegerd Rydin, Högskolan i Halmstad

Martin Danielsson är anställd vid Sektionen för hälsa och samhälle vid Högskolan i Halmstad och har varit doktorand vid Högskolan för lärande och kommunikation vid Högskolan i Jönköping.

För mer information, välkommen att kontakta

Martin.danielsson@hh.se
Tfn 035-16 79 83

Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping. HLK erbjuder utbildningar inom lärande, kommunikation, internationellt arbete och personalvetenskap. Vid HLK finns fyra forskningsmiljöer: CHILD, Livslångt lärande, Medie- och kommunikationsvetenskap samt Skolnära forskning. HLK har cirka 3700 studenter och cirka 140 anställda (2013).

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera