Martin Hugo – HLK:s första doktor från den egna forskarskolan!

Eva Hulting, tfn 036-10 15 05 2007-02-22 Pressmeddelande från Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping Den 9 mars 2007 är en stor dag på HLK – då försvarar Martin Hugo sin avhandling Liv och lärande i gymnasieskolan. – En studie om elevers och lärares erfarenheter i en liten grupp på gymnasieskolans individuella program. Våren 2003 startade HLK sin forskarskola – till att börja med i samarbete med Helsingfors universitet där doktoranderna var registrerade. Nu bedriver HLK forskarutbildning i helt egen regi och har f.n. 23 doktorander inskrivna. Disputationen äger rum fredagen den 9 mars kl 09.15 i sal Hb 116 på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Opponent är professor Glenn Hultman Linköpings universitet. Handledare är professor Tomas Kroksmark, Högskolan för lärande och kommunikation. Sammanfattning av avhandlingen – se nästa sida. Läs mer om Martin Hugo på http://www.hlk.hj.se/doc/1042 För ytterligare information kontakta Doktorand Martin Hugo, tfn 036-10 13 56, martin.hugo@hlk.hj.se Professor Tomas Kroksmark, tfn 036-10 14 76, 0708-32 18 44, tomas.kroksmark@hlk.hj.se Sammanfattning Martin Hugos avhandling: Liv och lärande i gymnasieskolan. – En studie om elevers och lärares erfarenheter i en liten grupp på gymnasieskolans individuella program. Syftet med studien är att förstå och beskriva sju elevers och tre lärares erfarenheter av skolan under deras treåriga gymnasietid tillsammans. Målet med avhandlingen har varit att utveckla kunskap om hur gymnasieskolan ska kunna möta behovet hos elever som lämnar grundskolan med ofullständiga betyg. Bakgrunden till studien är den snabba förändring som skett i Sveriges utbildningssystem. Alla förväntas idag gå i skolan under sina 19 första levnadsår. Ett stort antal (10 %) av dem som lämnar grundskolan idag saknar betyg i något av ämnena svenska, engelska eller matematik, vilket stänger möjligheten för dem att studera vidare på gymnasieskolans nationella program. Att möta dessa ungdomar, som på ett eller annat sätt har misslyckats i grundskolan, ställer nya krav på det pedagogiska arbetet i gymnasieskolan. Eleverna i studien lämnade grundskolan med ofullständiga betyg och sökte själva till en liten undervisningsgrupp på gymnasiets individuella program med inriktning mot restaurang och storkök. Resultatet visar att eleverna bär på många negativa erfarenheter från grundskolan som genererat en negativ inställning till skolarbete. Att få eleverna mer positivt inställda är en förutsättning för att lärande i kärnämnena ska ske. Två faktorer framträder tydligt som avgörande för att de här ungdomarna ska uppleva gymnasietiden som meningsfull: Den första är lärarens syn på eleven och den relation som uppstår i mötet mellan eleven och läraren. Den andra är huruvida eleverna upplever innehållet som meningsfullt. Innehållet blir meningsfullt när eleverna upplever att lärandesituationer är på riktigt och när de samtidigt känner att innehållet är anpassat till dem. För ytterligare information kontakta Doktorand Martin Hugo, tfn 036-10 13 56, martin.hugo@hlk.hj.se