Skip to main content

Ny doktorsavhandling: Litet utrymme för bildning i den svenska skolan

Pressmeddelande   •   Feb 14, 2011 13:55 CET

Går det över huvud taget att föra frågan om bildning i ett samhälle där förväntningar på kunskap är att den tydligt ska gå att mäta och där utbildningssystemet i allt högre grad utgår från ekonomiska premisser?

I en ny doktorsavhandling i pedagogik har Mikael Segolsson studerat begreppet lärande med bildningstanken som utgångspunkt.

Mikael Segolsson försvarar sin doktorsavhandling fredagen den 18 februari 2011 kl. 13.15 i sal Hb116 på Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping. Fakultetsopponent är professor Bernt Gustavsson, Örebro universitet.

Den ensidiga och rationalistiska fokuseringen på mål och resultat i den svenska skolan har, enligt Segolsson, medfört att kunskapens giltighet många gånger avgörs genom frågor om vad den tjänar till, om den är mätbar eller om den är ekonomiskt effektiv.
Inställningen till kunskap bör, enligt Segolsson, omdirigeras från ytlighet och nyttotänkande mot ett synsätt där kunskap förbinds med förståelse och en förkroppsligad handlingserfarenhet grundad i omdöme och klokskap. En skola som vilar på bildningstanken öppnar för kreativitet, nyfikenhet och för att varje elev kan börja hos sig själv, i sin egen förståelse, för att sedan söka sig utåt för att möta andra perspektiv.

Samtidigt hävdar Segolsson att det inte går att bortse från att utbildningssystemets grundläggande struktur bygger på att nå mål och en examen under en bestämd tid. Betyg ska sättas för att fungera som urvalsinstrument för att nå nya nivåer i utbildningssystemet. Av den anledningen klarar sig inte bildning utan utbildning och om bildningstanken ska få utrymme i skolans vardag måste detta börja med utgångspunkten att arbeta för en bildande utbildning.

Mikael Segolsson är född 1968 och uppvuxen i Karlstad. Han har en fil. lic. i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. 2006 påbörjade han sin forskarutbildning vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

Handledare har varit professor Tomas Kroksmark, professor Jan Bengtsson och fil.dr Stephan Rapp.

Läs avhandlingen på DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet).

Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping. HLK erbjuder utbildningar inom lärande och kommunikation. Vid HLK finns fyra forskningsmiljöer: CHILD, Livslångt lärande, Medie- och kommunikationsforskning samt Skolnära forskning. HLK har cirka 5 000 studenter, cirka 180 anställda och omsätter 178 mkr.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera