​Skamkänslor bakom mäns våld

Våld föder skam. Skam föder våld. Hur ska man bryta den onda cirkeln? I en ny doktorsavhandling från Hälsohögskolan, Jönköping University, introducerar Peter Jansson ett nytt forskningsperspektiv i Sverige.

I sin avhandling ”Våldets onda cirklar. En explorativ undersökning av mäns barndomsupplevelser, maskuliniteter, känslor, våld samt terapeutiska interventioner mot våld”, undersöker Peter Jansson möjligheterna till ett integrerat forskningsperspektiv på mäns våld. Han ger också exempel på hur sådan forskning kan bedrivas. Utgångspunkten är att många olika faktorer samverkar vid mäns våld och att det därför är viktigt att anlägga en helhetssyn.

– Genom att följa en våldsdömd genom livet får man en mer komplex och rättvisande bild av varför personen reagerar med våld. Har han själv blivit utsatt för våld i barndomen? Hur fungerade det i skolan? Har det varit svårt att få jobb och hur har det fungerat på arbetsplatsen?, förklarar Peter Jansson.

Resultaten visade att de män som utsatts för våld i barndomen är mer skambenägna och ofta reagerar våldsamt när de blir kränkta.

– Våld och aggressioner föregås ofta av skamkänslor. Skam är en av de allra starkaste och smärtsammaste känslorna som kan drabba en människa. Istället för att rikta ilskan inåt, mot sig själv, är det vanligt att man riktar aggressionen utåt. Det är en skyddsmekanism.

Studierna visade också att män från marginaliserade samhällsskikt var mer benägna att omsätta skammen i våldshandlingar, vilket också relaterades till påverkan från maskulinitetsnormer.

Peter menar att män som utsatts för våld och övergrepp i barndomen, och som har växt upp i ett bättre socialt sammanhang, kan klara av att hantera sina känslor på ett mer konstruktivt sätt än de män som växer upp i en marginaliserad miljö och under påverkan av maskulinitetsnormer med tuffhet, aggressioner och våld.

Hans förhoppning är att avhandlingen ska leda till vidare forskning inom området – och på sikt ge underlag till nya behandlingsformer. Avhandlingen presenterar bland annat material som kan underlätta i kontakten mellan terapeuten och våldsverkaren.

– Skam är en känsla. Då fungerar det inte med enbart kognitiv beteendeterapi, utan den måste kompletteras. Våld överförs mellan generationer och därför är det väldigt viktigt att bryta mönstret. Kan vi bara hjälpa några få, så att våldet inte förs vidare, så kan effekten bli stor över tid.

Peter Jansson önskar också att hans avhandling ska bli en dörröppnare för den här typen av forskning i Sverige.

– Internationellt är det integrerade perspektivet vanligt. I Sverige tillämpas det inte alls. Idag är det offren som ligger till grund för teoribildningen men jag anser att det är lika viktigt att förstå förövaren. Istället för att begränsa sig till enbart ett könsmaktsperspektiv och därmed producera bilden av ett kvinnligt offer och en manlig förövare, behöver vi anlägga ett bredare synsätt där förövaren också kan vara ett våldsoffer som dessutom är påverkad av sin position i klasstrukturen.

Peter Jansson försvarade framgångsrikt sin avhandling den 14 oktober. Peter finns tillgänglig för intervjuer på telefon 0706-599 679.