​Vetenskapsrådet stöttar unikt forskningsprojekt

Sangeeta Bagga-Gupta, professor i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University, får nästan 8 miljoner kronor av Vetenskapsrådet till forskningsprojektet PAL. Syftet är att kartlägga utbildningsmöjligheter och framgångsfaktorer för unga och unga vuxna i skolan, på universitetet och arbetsmarknaden ur ett intersektionellt perspektiv.

Forskningsprojektet PAL – Participation for All? School and post-school pathways of young people with functional disabilities – är ett unikt samarbete mellan några av Sveriges ledande forskare. Projektet leds av professor Sangeeta Bagga-Gupta vid Jönköping University och i forskningsteamet ingår docent Johan Malmqvist från Jönköping University, professor Eva Hjörne och lektor Shruti Taneja Johnsson, Göteborgs universitet, lektor Ingela Holmström, Stockholms universitet, lektor Giulia Messina Dahlberg, Högskolan i Skövde samt representanter från stiftelsen Mo Gård.

Syftet är att skaffa kunskap som kan bidra till förbättrade livsmöjligheter och ökad delaktighet i samhället för personer vars funktionalitet varierar och där genus och etnicitet är i fokus. Projektet genomgår just nu en etikprövning och kommer att genomföras under fyra års tid. Det tar sin utgångspunkt i döva och diagnosticerade med ADHD – två grupper vars demografi har förändrats kraftigt efter sekelskiftet. I dag får nästan alla döva spädbarn en högteknologisk hörapparat inopererad i huvudet, och allt fler barn får diagnosen ADHD.

– Vi vet sedan tidigare att unga med funktionsnedsättningar inte deltar i högre utbildning eller får möjlighet till arbete i samma utsträckning som andra grupper i Sverige. Arbetslösheten bland funktionshindrade har på kort tid ökat med 80 procent och självmordsfrekvensen med 100 procent. De två grupper som vi särskilt fokuserar på i studien har fått omfattande tekniskt och medicinskt stöd efter sekelskiftet men deras situation har inte kartlagts ur ett holistiskt perspektiv, konstaterar Sangeeta Bagga-Gupta.

– Därför är det angeläget att skapa en nyanserad bild av hur samhälle, skola och sociala nätverk påverkar unga med funktionsnedsättningar och hur deras väg in i vuxenlivet utvecklas. Varför ser situationen som den gör idag? Vilka är framgångsfaktorerna?

Projektet har tre delar. Det inleds med en omfattande nationell kartläggning av antalet barn och unga i Sverige som är döva eller diagnosticerade med ADHD samt i vilken skolform de finns. Del två utgörs av ingående etnografiska fallstudier där 30 unga vuxna ur de två olika grupperna studeras dels utifrån dagsläget, dels utifrån deras dokumentation bakåt i tiden (från skola, habilitering etc). Syftet är att analysera vad som har format deras liv och hur de har förberetts inför vuxenlivet. Del tre ska identifiera framgångsfaktorer för en lyckad övergång till vuxenlivet, bland annat genom analyser av svenska och internationella studier som finns i olika forskningsdatabaser.