Skip to main content

​Nytt samarbete ska underlätta för byggbranschen att ställa klimatkrav

Pressmeddelande   •   Sep 19, 2019 09:35 CEST

Klimatpåverkan för att bygga ett modernt flerbostadshus är lika stort som husets driftenergi under 50 år, enligt IVL Svenska Miljöinstitutet

Byggandet står för en stor del av fastighetsbranschens klimatpåverkan. I projektet Klimatkrav till rimlig kostnad arbetar Sveriges Allmännytta, tidigare SABO, kreditinstitutet Kommuninvest och IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med mål att ta fram en branschstandard för att beräkna klimatpåverkan och kunna ställa klimatkrav vid nyproduktion. Projektet vill även bli standardsättande för att integrera livscykelbaserade klimatkrav i finansieringen.

I förra veckan samlades byggbranschen till startkonferens i ett unikt samverkansprojekt som syftar till att reducera byggbranschens klimatpåverkan. I det aktuella projektet ingår förutom Sveriges Allmännytta, Kommuninvest och IVL, även bostadsföretag och entreprenörer, vilket gör att arbetet blir väl förankrat i branschen.

Nio bostadsföretag och entreprenörer i olika städer har utsetts till testpiloter[1]. De ska upprätta klimatdeklarationer av faktiska byggnader, för att kunna ge förslag på krav som är rimliga att ställa på marknaden.

– Att kunna ställa klimatkrav på byggandet är ett viktigt steg i utvecklingen av en fossilfri byggbransch. Det här projektet och piloternas arbete kommer att ge oss vägledning i hur vi kan ställa de kraven på ett bra sätt, säger Anders Ejlertsson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, konstaterade att piloterna kan bli kärnan i byggbranschens gröna omställning.

– Att utveckla rimliga ambitioner som kan påverka såväl kommande lagstiftning som den offentliga upphandlingen kan skapa ett enormt förändringstryck. Byggsektorn kan bli en lika god del av den svenska fossilfria berättelsen som det första fossilfria stålet i Luleå eller världens bästa batterifabrik i Skellefteå.

IVL har i tidigare studier visat att klimatpåverkan för att bygga ett modernt flerbostadshus är lika stort som husets driftenergi under 50 år. Därför är det nu viktigt att beräkna byggproduktionens klimatpåverkan, dessutom med en rimlig arbetsinsats och tillräckligt bra kvalitet så att de kan ställas i upphandlingar.

– Det behövs en branschstandard med regler för att ta fram klimatdeklarationer för byggnader. Utifrån en sådan branschstandard kan sedan olika stränga krav ställas beroende på byggprojekt, samtidigt som vi säkerställer att alla i branschen räknar på ett likvärdigt sätt, säger Helena Ulfsparre på Familjebostäder som är en av de första i Sverige att ställa klimatkrav i upphandling på bred front.

Testpiloterna kommer att använda sig av det branschgemensamma verktyget – Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM – som IVL har tagit fram och som gör det möjligt för en icke-expert att ta fram en klimatdeklaration för en byggnad. Verktyget kan användas som stöd för att ställa klimatkrav i upphandling, och för att göra klimatförbättringar vad gäller materialval och produktionssätt. Tidigare i år förenklades verktyget så att det blev möjligt att digitalt överföra mängder från kostnadskalkyler från byggprocesser till miljöberäkningsverktyget, vilket sparar både tid och pengar.

Ett annat mål med projektet är att utveckla livscykelbaserade klimatkrav även för finansieringen. Kommuninvest, som via s.k. Gröna lån finansierar många energieffektiva bostadsprojekt inom allmännyttan, vill utveckla kraven till att beakta både energiprestanda i drift och klimateffekter från byggprocessen.

– Det är angeläget att stimulera den gröna omställningen redan på ritbordet. Idag erbjuder vi mer förmånlig finansiering för hus som möter krav på god energiprestanda, och det är ett naturligt steg att utvidga kraven till att omfatta även byggprocessen, där en så stor del av klimatpåverkan sker, säger Björn Bergstrand, hållbarhetschef på Kommuninvest.

Om Kommuninvests Gröna lån och gröna obligationer

Under sitt ramverk för gröna obligationer lånefinansierar Kommuninvest svenska kommunala investeringsprojekt inom åtta områden, bland annat förnybar energi, gröna byggnader, kollektivtrafik och vattenhantering. Den 30 juni 2019 uppgick Kommuninvests portfölj av Gröna lån till totalt 284 projekt i 124 kommuner och regioner. Totalt hade 52,4 miljarder kronor beviljats, varav 35,5 miljarder kronor hade utbetalts.

För att finansiera de Gröna lånen utfärdar Kommuninvest gröna obligationer. Kommuninvest har motsvarande cirka 27,5 miljarder kronor utestående i fem gröna obligationer, vilket gör Kommuninvest till Sveriges största emittent av gröna obligationer.

Kontaktpersoner

Björn Bergstrand, Hållbarhetschef, bjorn.bergstrand@kommuninvest.se, 0708-869476

[1] Testpiloterna utgörs i allmänhet av ett allmännyttigt bostadsbolag och en entreprenör: Kopparstaden i Falun, Gotlandshem och Wisab på Gotland, Framtiden och Tuve Bygg i Göteborg, Helsingborgshem och Skanska i Helsingborg, LKF och Otto Magnusson i Lund, MKB och Peab i Malmö, Förvaltaren och arkitekterna Jägnefält Milton i Sundbyberg, Mitthem och NCC i Sundsvall samt Eidar och Peab i Trollhättan.

Kommuninvest är en kommunal samverkan för effektiv och hållbar finansiering av bostäder, infrastruktur, skolor, sjukhus m.m. Tillsammans får vi bättre lånevillkor än var och en för sig. Sedan starten 1986 har samarbetet sparat miljardbelopp åt medlemmarna i form av lägre räntor. För närvarande är 289 kommuner och regioner medlemmar i denna frivilliga samverkan. Med en balansomslutning på över 450 miljarder kronor är Kommuninvest kommunsektorns största kreditgivare och ett av Sveriges tio största kreditinstitut. Huvudkontoret finns i Örebro.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.