Skip to main content

Sju av tio svenskar tror att det finns GMO-livsmedel i svenska butiker

Pressmeddelande   •   Jan 29, 2018 07:30 CET

Trots att det idag inte finns GMO-livsmedel i svenska butiker tror sju av tio svenskar det.

De stora svenska livsmedelskedjorna har idag inga livsmedel framställda med genteknik. Trots detta tror sju av tio svenskar att det finns GMO-livsmedel i butikerna. Det visar en undersökning som Novus gjort på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm.

Konsumentföreningen Stockholm har sedan 1998 undersökt medlemmarnas attityder kring GMO och genteknik. Vid den senaste undersökningen breddade vi underlaget och ställde frågorna till svenska folket. Två tredjedelar av svenskarna är intresserade av genteknikfrågan, men endast en knapp tredjedel av svenskarna anser sig ha kunskap i frågan.

Lite mindre än hälften av svenskarna svarade 2017 att de inte kan tänka sig att köpa mat framställd med genteknik. De som är insatta i frågan är generellt sett mer positiva till genteknik, detta gäller även män som grupp. I de här två grupperna svarar tre av fem att de kan tänka sig att köpa genmodifierade produkter. Livsmedel som tagits fram med hjälp av genteknik måste enligt lagstiftningen ha en tydlig märkning på förpackningen och det tycker en klar majoritet av svenskarna är viktigt.

- Om du som konsument vill undvika att köpa mat som tagits fram med genteknik, kan du känna dig trygg när du handlar i de stora butikskedjorna i Sverige, säger Minna Hellman, ansvarig hälsa på Konsumentföreningen Stockholm.

Det finns en oro för vad genteknik kan innebära för miljö och människors hälsa och det är främst de risker vi inte vet något om idag som oroar mest. EU har bidragit med 300 miljoner euro till forskning kring risker och säkerhet rörande genetiskt modifierade grödor. Slutsatsen av den forskningen är att det inte medför större risker att använda bioteknik och GMO jämfört med konventionell växtförädling.

Den allmänna inställningen till att förändra grödor eller livsmedel med genteknik håller sakta på att liberaliseras, även om huvuddelen fortfarande väljer att svara att de är negativa. Män har generellt en mer positiv attityd till genteknik jämfört med kvinnor. De yngre åldersgrupperna och de med universitetsutbildning har också en mer liberal inställning till genteknik. Kvinnor och de äldre åldersgrupperna är mer restriktiva i frågan.

Angelägna användningsområden för att ta fram grödor med hjälp av genteknik är när det används i syfte att använda färre/mindre farliga kemikalier i jordbruket och för att ta fram grödor som tål torka och salta jordar, det tycker runt sju av tio svenskar. Även att ta fram grödor med förbättrat näringsinnehåll i syfte att reducera bristsjukdomar och för att öka skördarna i världen är områden som anses angelägna.

En relativt ny metod inom gentekniken är den så kallade gensaxen, något bara var femte svensk har hört talas om. Tekniken är inte ännu klassad som GMO i EU, men den 18 januari 2018 kom ett förhandsbesked från EU:s generaladvokat att gensaxtekniker inte ska klassas som GMO. Förhandsutlåtandet är inte slutgiltigt, utan vägledande för ett beslut i EU-domstolen längre fram.

Eftersom den upplevda kunskapen är relativt låg om GMO och genteknik har vi valt att göra en översiktlig nutidsrapport i anslutning till attitydundersökningen om forskningsläget i ämnet i syfte att underlätta för dem som vill sätta sig in i frågan.

Rapporten bygger på en webbaserad undersökning som marknadsundersökningsföretaget Novus genomfört under perioden 2-13 november 2017. Målgruppen för undersökningen var den svenska allmänheten 18–79 år. Totalt har 1074 personer svarat på enkäten. I de tidigare attitydunder-sökningar Konsumentföreningen Stockholm genomfört i frågan om genteknik och GMO har våra medlemmar varit målgruppen. Det fullständiga resultatet av undersökningen finns i rapporten ”Svenskarnas attityder kring GMO och genteknik”.

Konsumentföreningen Stockholm är en av huvudägarna i Coop. Vår uppgift är bland annat att informera konsumenter och påverka samhället i riktning mot större hållbarhet och mer medveten konsumtion. Alltid med utgångspunkt från våra kooperativa värderingar där kärnan är medlemmarnas inflytande och övertygelsen om att saker blir bättre när vi gör dem tillsammans.

KfS på Facebook

Vår kampanj Släng inte maten på Facebook

Besök vår kampanjsajt Släng inte maten

Följ oss på Twitter

Bifogade filer

PDF-dokument

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera