Fler utbildningsplatser på Yrkeshögskolan behövs för att klara regeringens energimål

Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd, Svensk Ventilation och Kyl & Värmepumpföretagen har uppvaktat Utbildningsdepartementet och Ulrika Stuart Hamilton, som är statssekreterare åt minister Maria Arnholm. Branschen behöver ha medarbetare med rätt kompetens, utbildningsnivå och rätt antal utbildningsplatser - en förutsättning för att branschens ska kunna möta de uppsatta energieffektiviseringsmålen. Ytterligare en positiv effekt av förslagen är fler unga i arbete inom branscher med stort rekryteringsbehov.

Sverige har antagit energimål och behöver skapa förutsättningar för dess uppfyllnad
EU och Sverige har som mål att energianvändningen ska minska med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till år 2050. Energimyndighetens långtidsprognos från 2010 visar dock att energianvändningen kommer öka både på kort och på lång sikt om inte stora förändringar görs. Fastigheter står för 38 procent av energianvändningen i EU, och det går att minska energianvändningen i både befintliga och nybyggda fastigheter. Större delen av potentialen att energieffektivisera fastigheterna står installations- och fastighetsbranschen för. 

Frågor som behöver lösas för att klara energimålen
• Det finns för få yrkeshögskoleutbildningar och utbildningsplatser.
• Ökat behov av yrkeshögskolekompetens.
• Teknikutvecklingen driver fram nya yrkesroller, bl a specialister.
• Branscherna har stora rekryteringsbehov och stora pensionsavgångar.
• Unga känner inte till eller väljer bort branschernas utbildningar på gymnasiet.
• Det finns inga tydliga högskole- och universitetsutbildningar mot branscherna.
• Konkurrensen om duktiga talanger ökar.

Varför satsa extra mycket på teknikyrken inom yrkeshögskolan?
Under de senaste 10-20 åren har det skett en stark teknikutveckling inom installationsbranscherna och drift av fastigheter.  Utvecklingen innebär att branscher som tidigare kunde rekrytera från gymnasiet nu behöver arbetskraft med mycket högre teoretisk och praktisk utbildning. Yrken som tidigare var renodlade hantverksyrken är idag teknikyrken, där stor teoretisk förståelse för komplexa samband såväl som praktiskt handlag behövs. Det är den nya tekniken som möjliggör energieffektiviseringar så att uppsatta miljömål kan nås. Undersökningar bland våra medlemsföretag visar att yrkeshögskolans upplägg med LIA-praktik varvat med skolundervisning gett överlägset bästa förutsättningen för goda yrkesresultat, både för ovan nämnda teknikerkategori och för ingenjörer med konstruktions- och projektledaruppdrag inom installations- och fastighetsbranschen, även vid jämförelse med högskoleutbildad personal. Det är den kompetens som yrkeshögskoleutbildningar leder till som efterfrågas av branscherna.

Branschens medfinansiering kräver kontinuitet
Förutsättningar för att bedriva YH-utbildning är bland annat medfinansiering från branschernas företag. För att företagen ska vara beredda att satsa det antal miljoner på en utbildning som det rör sig om när det gäller teknikintensiva yrken med dyr och avancerad maskinpark, måste det finnas någon form av kontinuitet vad gäller beviljandet av utbildningsmedel.

Ansvar som faller mellan stolarna
Regeringen vill uppnå ovan beskrivna energimål, vilket kräver fler YH-utbildade tekniker och ingenjörer. Beslutet om vilka YH-utbildningar som ska beviljas medel tas av Yrkeshögskolemyndigheten. I samtal med Yrkeshögskolemyndigheten har framgått att det inte ligger i deras uppdrag att ta hänsyn till samhällsnyttan när utbildningar prioriteras. Eftersom uppfyllandet av energimålen står och faller med ökat antal tekniker inom installations- och fastighetsbranscherna, lämnar regeringen alltså över ansvaret för uppfyllelse av uppsatta energimål till yrkeshögskolan, som i sin tur inte tar någon hänsyn till dessa mål. Installations- och fastighetsbranscherna vill därför uppmärksamma regeringen på att ansvaret för energimålen faller mellan stolarna. Våra förslag på åtgärder inom utbildningsområdet är som följer.

Förslagen till Utbildningsdepartementet är därför att:
* Anslagen till yrkeshögskolan höjs.
* Öronmärkning av viss procent av YH-budgeten, eller årlig summa, till tekniska utbildningar som kan bidra till energieffektivisering av svenska samhället och att det sker i dialog med branscherna för att säkerställa nyrekrytering på erforderlig nivå.
* Automatisk förlängning med ny tvåårsperiod av redan beviljad utbildning görs då viss procent av studenterna får jobb inom branschen.
* Kvalitetssäkra YH-myndighetens urvalsmetoder för omvärldsbevakning av branschernas behov.
* Utveckla rättssäkerheten för överklagan eller omprövning av Yrkeshögskolemyndighetens beslut.