Inrätta nationell strategi för att öka yrkesutbildningens status

Yrkesutbildningarnas låga sociala status är en stor utmaning för framtidens kompetensförsörjning. Att sänka behörighetskraven till utbildningarna vore ett dråpslag mot branscherna, skriver Per Jonasson, vd SKVP, tillsammans med företrädare för två andra branschorganisationer i en debattartikel i Altinget idag.

Det råder stor brist på yrkesutbildad personal i Sverige, vilket gör att mycket samhällsviktigt arbete inte blir gjort. Samtidigt har man som nyutbildad kyl- och värmepumpstekniker, fordonstekniker, ventilationstekniker eller inom många andra yrken som kräver yrkesutbildning, goda framtidsutsikter för stabila jobb till en god lön.

För oss som representerar dessa branscher är en av de centrala utmaningarna för framtidens kompetensförsörjning att vetskapen om detta når ut. Samtidigt finns en stor utmaning som vi inte ensamt rår över: statusen på yrkesutbildning i Sverige.

Sekundärt utbildningsval

Under året har Matchningskommissionen på uppdrag av Svenska kyl- och värmepumpföreningen utrett frågan om vilka insatser som krävs för att komma till rätta med de utmaningar den branschen har med sin kompetensförsörjning.

I den del av kommissionens analys som rör synen på yrkesutbildning är den stora utmaningen att utbildningarnas lägre sociala status, i förhållande till de högskoleförberedande programmen, samt den borttagna högskolebehörigheten, har inneburit att såväl elever som föräldrar ser yrkesutbildning som ett sekundärt utbildningsval.

Teknisk kompetens

Dagens yrkesarbete är dock både krävande och belönande. Tekniska framsteg har gjort att en kyl- och värmepumps- eller ventilationstekniker i dag behöver en omfattande systemförståelse och teknisk kompetens.

Som fordonstekniker innebär omställningen till eldrift och datoriserade bilar en snabb förflyttning bort från den traditionella bilden av en oljig fordonsverkstad. Situationen är inte annorlunda inom andra branscher.

För att möta de behov som samhället har av tjänster från våra sektorer, behöver fler elever välja att gå en yrkesutbildning. Det är de som kommer utföra mycket av arbetet med att möjliggöra för ett klimatsmart samhälle i morgon.

Dråpslag mot utbildningen

Därför blir det helt fel när förslag om att ytterligare sänka behörighetskraven för att genomgå en yrkesutbildning läggs, vilket till exempel Långtidsutredningen 2019 gjort. Den föreslog att helt slopa gymnasieskolans behörighetskrav för yrkesprogrammen, i syfte att möjliggöra för de elever som inte klarat ens hälften av grundskolans ämnen med godkänt att gå vidare till gymnasieskolan.

Den som tillbringat tid ute i vår verklighet förstår snabbt att det vore ett dråpslag mot utbildningarna, som skulle tvingas lägga resurser på att hantera elever som inte hör hemma där. Det skulle även innebära att de motiverade eleverna, de som vi behöver ute bland våra medlemsföretag, kommer välja bort yrkesutbildningarna.

Bredda rekryteringen

Det svenska yrkesutbildningar behöver är kunniga och motiverade elever, allra helst från en bredare rekryteringsbas än vi ser i dag, med fler kvinnor och utlandsfödda på utbildningarna. Vi arbetar varje dag med att upplysa unga människor om vilka möjligheter de har i framtiden om de väljer att gå den banan.

Välfungerande Sverige

Vi uppmanar därför regeringen att ta initiativ till ett arbete som ska stärka svensk yrkesutbildning och återupprätta dess status.

Det handlar bland annat om att säkerställa att högskolebehörighet blir standardval på yrkesutbildningarna, att tillsammans med arbetsmarknadens parter utarbeta en nationell strategi för yrkesarbete, samt att yrkesförberedande kurser erbjuds som tillval på högskoleförberedande gymnasieprogram.

Genomförs dessa förslag kommer vi både att få fler i sysselsättning och bryta utanförskap. Våra medlemsföretag kommer att kunna göra sin del i att bidra till ett välfungerande Sverige.

Per Jonasson
Vd, Svenska kyl- och värmepumpföreningen
Britta Permats
Vd, Svensk ventilation
Bo Ericsson
Vd, Sveriges fordonsverkstäders förening