Skip to main content

Pressinbjudan: Prisutdelning - Årets slåttergubbe

Pressmeddelande   •   Jun 04, 2015 15:32 CEST

På måndag den 8 juni kl 14.00 delar landshövding Kenneth Johansson ut utmärkelsen Årets slåttergubbe på Residenset i Karlstad. Det är femte året i rad som priset delas ut till en förtjänstfull värmländsk ängsbrukare. Pristagaren för 2015 avslöjas vid ceremonin!

Motiveringen till årets pris lyder: ”För att på ett förtjänstfullt sätt under många år ha skött traditionella hackslåttmarker i Värmlands län och därigenom bidragit till att bevara ängsmark och ängsbruk”.

Allmänheten har fått nominera sina favoriter till priset och därefter har en jury utsett årets segrare. Till juryarbetet har representanter från Länsstyrelsen, Hushållningssällskapet, Region Värmland, Naturskyddsföreningen och Värmlands Hembygdsförbund inbjudits. Priset består av ett diplom med en torrnålsgravyr av konstnärinnan Gertrud Samén, som skapats speciellt för Årets slåttergubbe.

Media hälsas välkomna att delta vid ceremonin som förväntas ta cirka 10-15 minuter.

Tid och plats: 8 juni kl 14.00 på Residenset, Karlstad.

Därefter ges möjlighet att prata med pristagaren.

- Vi vet att en enorm insats görs i det tysta varje år av alla dem som slår och sköter om sina ängsmarker, säger landshövding Kenneth Johansson. På så sätt bevaras både stora biologiska värden och kulturhistoriska miljöer. Det personliga engagemanget hos dessa brukare är en fantastisk tillgång för länet, som vi vill uppmärksamma och uppmuntra!

Kontaktperson:

Maria Sundqvist, Länsstyrelsen Värmland
maria.sundqvist@lansstyrelsen.se
tel, 010-224 72 74


Bakgrund

Länsstyrelsen Värmland delar i år för femte gången ut pris till årets värmländska ängsbrukare, ”Årets slåttergubbe”. Namnet på priset anspelar varken på ålder eller på kön hos de värmländska ängsbrukarna, utan på en av våra mest kända ängsblommor Arnica montana, slåttergubbe.

Fakta - gamla ängsmarker

För hundra år sedan fanns fortfarande enorma arealer blommande ängsmarker i stora delar av Värmland. I dag har nästan all gammal ängsmark antingen gjorts om till betesmark, plöjts upp till åker eller planterats igen med skog. De få traditionella ängsmarker som fortfarande finns kvar i länet är därför mycket värdefulla – ur både biologisk och kulturhistorisk synpunkt!

Varför ser ängen ut som den gör?

Ängen var under historisk tid den mark där bonden producerade sitt hö. Den traditionella skötseln gynnar många arter och detta gör att floran i en gammal välskött äng blir mycket artrik och speciell. I ängen trivs sådana växter som klarar av att växa på mager mark och som trivs i öppen, solig terräng.

Bevarandet kräver brukare!

Men ängsmarken finns inte utan brukare, det är den årliga skötseln som ger de höga värdena. Hävden måste därför fortsätta för att värdena ska finnas kvar. Samtidigt är medelåldern hög bland många av våra allra flitigaste ängsbrukare. Vi behöver alltså få fram en ny generation brukare till våra värmländska ängar. Det är en riktigt stor utmaning inför framtiden!

Skötsel av en traditionell äng

För att ängen ska behålla sina värden måste den skötas kontinuerligt.

På våren:

● Fagning - nedfallna löv och kvistar städas bort från ängen

På sensommaren, vanligen mellan mitten av juli och mitten av augusti:

● Slåtter - ängen slås med skärande redskap som lie, motormanuell slåtterbalk eller traktorburen slåtterbalk.

● Höet torkas - det slagna höet får ligga kvar några dagar, så att fröna hinner släppa.

● Höet samlas in - slutligen fraktas höet bort från ängen

Om Länsstyrelsen
Vi är riksdagens och regeringens länk till och från Värmland. Vi för länets talan och samtidigt arbetar vi för att nationella beslut får ett så bra genomslag som möjligt i länet.