LiU-kemister i jakten på Spice

Flera misstänkta dödsfall. Hundratals förgiftade unga till akuten. Så ser det ut, höstens facit av sannolika offer för nätdrogen Spice, som i ständigt nya skepnader gäckar polis och tull. Kemister och forensiska experter i Linköping jobbar hårt för att hinna med den snabba utvecklingen av nya aktiva substanser.

Spice är nämligen inte en drog utan en variation av flera syntetiska cannabinoider, vilka har effekter som liknar den naturliga komponenten THC i marijuana. Många av de molekyler som framställs i laboratorier ger dock en betydligt starkare effekt än THC.

De påsar som främst unga brukare köper – ofta via nätet – innehåller en mix av torkade örter, sprejade med ren substans löst i aceton. Dessutom säljs koncentrerat pulver som kunden själv får hantera.

– De flesta har ingen aning om vilka substanser och i vilken mängd som finns i en viss påse. Detta medför doseringsproblem och oanade medicinska följder. De som tillverkar och säljer dessa droger leker med unga människors liv och hälsa, säger Peter Konradsson, professor i organisk kemi vid Linköpings universitet.

Peter Konradsson och hans medarbetare har inlett ett samarbetsprojekt med kemister och toxikologer på Rättsmedicinalverket RMV i Linköping. Syftet är att snabbare kunna identifiera nya substanser i urinprov från personer som misstänks ha rökt Spice och i värsta fall förgiftats eller till och med dött. Sådana analyser bygger på att leta efter nedbrytningsprodukter, metaboliter, i provet.

– Uppgiften har varit prioriterad en längre tid. Varje vecka analyserar vi med nya avancerade instrument flera hundra prov, och en enda substans kan ge 30–40 metaboliter. Men oftast kan bara några få unika metaboliter uppmätas i högre koncentration, säger Martin Josefsson, forskningskemist vid RMV och adjungerad lektor vid LiU:s kemiavdelning.

Drogerna bryts ned i levern och de kemiska beståndsdelarna lämnar kroppen med urinen.

– Genom försök med cellfragment från lever efterliknar vi kroppens egna system för att få en bild av vilka metaboliter som kan bildas, säger Martin Josefsson.

För att med säkerhet kunna bestämma vilken substans man har att göra med behövs ett väl karakteriserat referensmaterial, och det är här universitetets kemister kan göra en viktig insats med sin speciella kompetens.

– I vår ”molekylverkstad” tillverkar och karakteriserar vi tidigare beskrivna cannabinoider och några av deras särskilt intressanta metaboliter. Det är ett svårt och tidsödande jobb, säger Peter Konradsson.

Många hundra syntetiska cannabinoider finns beskrivna, men nya poppar upp hela tiden.

– Myndigheterna för en ojämn kamp mot tillverkarna som kringgår lagen genom att göra små kemiska förändringar av de verksamma molekylerna, säger Johan Dahlén, docent i forensisk kemi vid LiU.

I maj 2014 klassades 21 substanser som hälsofarlig vara vilket innebär att de kan beslagtas men det är inte brottsligt att röka dem. För att en substans ska narkotikaklassas är bevisbördan högre.

– Varje år tillkommer i storleksordningen 50 nya syntetiska preparat. Enligt FN-organet UNODC, tillverkas merparten av dessa i Asien och framförallt Kina. Missbruket är dock ett globalt problem med koppling till organiserad brottslighet, säger Johan Dahlén.

Fotnot:
THC, den verksamma beståndsdelen i naturlig cannabis, står för tetrahydrocannabinol.
UNODC är förkortningen för United Nations Office on Drugs and Crime.