Skip to main content

Även funktionshindrade barn behöver vänner

Pressmeddelande   •   Nov 01, 2010 10:52 CET

Barn med allvarliga fysiska funktionshinder har samma förmåga att förstå andras perspektiv som friska barn. Men för att de ska kunna utöva och utveckla sin sociala kompetens behövs redskap som underlättar för dem.

Förmågan att förstå både sina egna och andras tankevärldar är en förutsättning för social gemenskap, för att få vänner. Kan barn som saknar vanligt tal ändå utveckla denna förmåga? Annette Sundqvist har i sin avhandling i handikappvetenskap undersökt detta, med hjälp av en grupp på 14 allvarligt fysiskt funktionshindrade barn. De kommunicerar med hjälp av Bliss, ett symbolspråk där barnet ”pratar” genom att indikera olika figurer.

Barnens inlevelseförmåga testades genom att de fick svara på frågor av typen ”Hur tror du att det här barnet känner sig?” när de hört en berättelse eller sett en bild. Deras icke-verbala begåvning testades också. De jämfördes med barn med en typisk utveckling, och med utvecklingsstörda barn.

De här barnens sociala förmåga var i nivå med barn med en typisk utveckling. Funktionshindret i sig utgjorde inget hinder för att kunna förstå hur andra tänker. Däremot samvarierade den sociala förmågan med den icke-verbala begåvningen.

- De här barnen skiljer sig alltså inte åt när det gäller social förmåga, de har samma behov av vänner som alla barn, säger Annette Sundqvist. Frågan är vilka möjligheter de har att få vänner.

Hon gick vidare och kartlade barnens sociala aktiviteter och nätverk. Hon fann att barnen kan vara självständiga och ta initiativ till sociala kontakter, men att de ofta inte får chansen. Att kommunicera med Bliss är mycket tidskrävande och det gäller för motparten och för barnets assistent att ha tålamod och inte ta över helt i samtalet.

Barnens sociala nätverk består till största delen av vuxna, som har betalt för att vara med barnen. I skolan, oavsett skolform, har de hyggliga kontakter med flera klasskompisar. Men de har inga nära vänner.

- Det är så sorgligt. De här barnen har samma sociala behov som andra barn. Hindret är inte deras mentala förmågor, utan av rent teknisk art, säger Annette Sundqvist.

Hon introducerade ett e-postprogram där barnen kan skriva med Bliss, och de fick varandras e-postadresser. Programmet fungerar också så att en icke-Blissanvändare kan få meddelandet i klarspråk. Hon kunde konstatera att de barn som skrev flest och mest självständiga brev också var de som hamnat högst i testerna av social förmåga.

Hennes slutsats blir att funktionshindrade barn med alternativ kommunikation har samma sociala behov som alla barn och att de behöver få tillgång till de redskap som faktiskt finns idag.

Annette Sundqvist disputerade den 15 oktober. Avhandlingen heter ”Knowing me, knowing you. Mentalization abilities of children who use augmentative and alternative communication”. Annette Sundqvist nås på 0736-631864, 013-282726, e-post: anett.sundqvist@liu.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera