Skip to main content

Även tidigt födda klarar sig på bröstmjölk

Pressmeddelande   •  Sep 08, 2003 13:43 CEST

Bröstmjölk räcker som föda även åt för tidigt födda barn. Det visar barnläkaren Elisabeth Olhager i sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet.

En snabb viktökning hos spädbarn har samband med fetma senare i livet. Men det är också klarlagt att en dålig tillväxt under första levnadsåret hänger samman med dålig hälsa i vuxen ålder, bland annat högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar. För att ge barnen bästa möjliga förutsättningar är det därför viktigt att kunna följa energiomsättning och kroppsfett under de första månaderna efter födelsen.

Elisabeth Olhager har studerat 54 friska spädbarn med hjälp av magnetkamera (magnetic resonance imaging, MRI) och den så kallade dubbelmärkta vattenmetoden. Åtta av barnen var födda mellan 30:e och 33:e graviditetsveckan och undersöktes vid två månaders ålder, alltså när de normalt skulle varit nyfödda.

Magnetkameran ger möjlighet att noggrant bestämma var barnens kroppsfett sitter och hur det växer till. För första gången kunde det nu visas att 90 procent av fettet finns under huden. De för tidigt födda hade lika mycket fett per kg kroppsvikt som de fullgångna. När ett för tidigt fött barn väl återfått sin födelsevikt, ökar det sin vikt snabbare än ett foster i motsvarande ålder.

-- Även dessa barn växer väldigt bra på enbart modersmjölk, säger Elisabeth Olhager.

Resultatet går på tvärs mot internationella rekommendationer, som säger att bröstmjölk inte ger tillräckligt med protein och energi för att dessa barn ska växa i rätt takt.

Många föräldrar tackade nej till att delta i studien, som tog tio år att genomföra. Magnetkameran är dock helt ofarlig, men proceduren var omständlig. För att bilderna ska bli bra måste barnet ligga helt stilla, men kan av forskningsetiska skäl inte sövas.

-- Vi fick ta dem när de var trötta och nymatade. Vi lindade dem och sen somnade de gott i kameran, säger Elisabeth Olhager som i vardagslag arbetar på Universitetssjukhusets nyföddhetsavdelning.

Elisabeth Olhager, avd. för pediatrik, inst. för molekylär och klinisk medicin, 013-221303, elisabeth.olhager@lio.se

Referenslänk:
http://www.bibl.liu.se/liupubl/disp/disp2003/med798s.pdf

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera