Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Arbetskamrater förbisedd friskfaktor

Rehabilitering av en långtidssjukskriven berör inte bara den sjukskrivne själv och arbetsgivaren, utan också arbetskamraterna. Och de tycks också ta det största ansvaret för att återgången till arbetslivet lyckas i det långa loppet.

Trixande med scheman, avlastning av en del arbetsuppgifter, som tunga lyft.  Forskaren Åsa Tjulin hittade en hel rad av insatser från arbetskamraters sida för att underlätta för den som varit sjukskriven länge och kommit tillbaka till jobbet.  Ibland var dessa insatser långvariga, och ofta var de helt osynliga för chefen.

- Cheferna tycks inte se detta, och själva släpper de taget ganska snabbt när den sjukskrivne är tillbaka på jobbet, säger Åsa Tjulin, som nyligen har disputerat i arbetslivsinriktad rehabilitering.

Hon har undersökt sju arbetsgrupper och gjort drygt 30 intervjuer med personer som kommit tillbaka efter en sjukskrivning, samt deras närmaste arbetskamrater och chefer.  De sociala aspekterna av att återgå till arbetslivet är relativt outforskade, säger hon. Mycket har gjorts när det gäller den medicinska och psykologiska sidan av saken, men inte den sociala. Därför har forskningen hittills också missat arbetskamraternas betydelse, och i de rehabiliteringsprogram och -policies som finns är de överhuvudtaget inte med.

- Arbetskamraterna finns heller inte med i kommunikationen kring rehabiliteringen, säger Åsa Tjulin, och det skapar en stor osäkerhet.  De är villiga att ta ett ansvar och hjälper ofta till i en mycket stor utsträckning. Men de orkar inte hur länge som helst och de känner sig osäkra på var gränsen bör gå för deras insatser.

Som det är idag skapar hela processen osäkerhet för alla inblandade, är en av hennes slutsatser.  Dagens rehabiliteringar är inte heller särskilt uthålliga. Man släpper taget när den anställde är tillbaka och allt verkar fungera utan att planera för hållbarheten i arbetsförmågan för individen men även för arbetsgruppen. Men utan långsiktiga anpassningar i arbetssituationen ökar risken för en förnyad sjukskrivning.

Åsa Tjulin disputerade den 19 november vid RAR, Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering, Institutionen för Medicin och Hälsa (IMH), Linköpings universitet.  Avhandlingen heter Workplace Social Relations in the Return-to-Work Process.

Telefon till Åsa Tjulin 010-1031009, e-post: asa.tjulin@liu.se

Ämnen

Kontakter

Anders Törneholm

Anders Törneholm

Presskontakt Forskningskommunikatör Teknik och naturvetenskap 013-28 68 39
Karin Söderlund Leifler

Karin Söderlund Leifler

Presskontakt Forskningskommunikatör Medicin och naturvetenskap 013-28 13 95
Jonas Roslund

Jonas Roslund

Presskontakt Forskningskommunikatör Samhällsv., humaniora och utbildningsv. 013 28 28 00
Anna-Karin Thorstensson

Anna-Karin Thorstensson

Presskontakt Enhetschef Allmänna mediaförfrågningar 013-281302

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Universitetet bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning i nära samverkan med näringsliv och samhälle, bland annat inom material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder Linköpings universitet, LiU, ett stort antal innovativa utbildningar, inte minst många professionsutbildningar för till exempel läkare, lärare, civilekonomer och civilingenjörer.

Universitetet har 40 400 studenter och 4 500 medarbetare vid fyra campus som tillsammans söker svar på samtidens komplexa frågor. Studenterna är bland de mest eftertraktade på arbetsmarknaden och enligt internationella rankningar är LiU bland de främsta i världen.

Linköpings universitet (LiU)
581 83 Linköping