Skip to main content

Barnfamiljer i socialtjänsten: Mörk bild med ljusa inslag

Pressmeddelande   •   Mar 22, 2012 07:00 CET

Mer än hälften av föräldrarna är arbetslösa och hälften har varit deprimerade i minst en månad. Sjukdomar, både fysiska och psykiska, större konflikter i familjen eller släkten, och dålig ekonomi är också vanliga. Utbildningsnivån är lägre än riksgenomsnittet. En dryg femtedel har också drabbats av att en anhörig dött.

I studiens första fas har 202 föräldrar intervjuats. Alla har barn som är aktuella inom socialtjänsten i sex östgötakommuner. De utgör en fjärdedel av alla sådana ärenden i kommunerna. De har antingen själva sökt hjälp för att de är bekymrade för sitt barn, eller blivit anmälda, exempelvis av skola eller grannar som misstänker att barnet far illa.

Studien görs av FoU-centrum i Linköping, i samarbete med CKS och Linköpings universitet. Den leds av Bo Davidson och Margareta Bredmar, forskare i pedagogik respektive sociologi vid IBL, Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande. I projektet arbetar också åtta socialsekreterare som medforskare.

Det är tunga siffror de tagit fram, siffror som tycks bekräfta bilden av en ond cirkel av arbetslöshet, dålig ekonomi, depression och sjukdom, som drabbar inte minst barnen.

Men forskarna vill nyansera den bilden.

- Barnen mår inte så dåligt, föräldrarna mår sämre, säger Margareta Bredmar. Barnen hamnar på relativt höga nivåer när deras livskvalitet skattas av föräldrarna.

Den mest utslagsgivande faktorn för om barnen också mår dåligt är ifall de har en neuropsykiatrisk diagnos, dvs. ADHD, autism eller liknande. Det är också en mycket hög andel, eller 25 procent, av alla barn i studien som har en sådan diagnos.

- I den här gruppen finns inte bara fattiga, arbetslösa ensamstående föräldrar, utan också väletablerade familjer med god ekonomi, som kan ha ett barn med ADHD som de behöver stöd för att klara av.

De flesta, 80 procent, i studien klassas dock som arbetarklass eller stående utanför arbetsmarknaden, resterande 20 procent tillhör mellanklass och det som kallas serviceklass, dvs. högre samhällsskikt. Hälften av de intervjuade är positiva till socialtjänstens insatser medan 30 procent är klart negativa.  

- De som är missnöjda känner sig inte respekterade och har också fått byta handläggare flera gånger, säger Bo Davidson.

De insatser som erbjuds är olika former av stöd, kontakter med BUP eller att barnen placeras i familjehem. Insatserna skiljer sig åt beroende på föräldrarnas inkomstnivå. I de högsta skikten är det vanligare med insatser i form av stöd i föräldrarollen eller stöd till barnen. För de fattiga är placeringar av barn i familjehem vanligare. Det är svårt att i studien belägga några tydliga samband mellan insatser och hur föräldrarna uppfattar utfallet.

- Möjligen kan vi se ett svagt negativt resultat vid placeringar, säger Bo Davidson.

De hittar heller inget starkt samband mellan hur föräldrar respektive barn mår. Medan dålig ekonomi är det som mest påverkar föräldrarna, är det i barnens fall om de har en diagnos. I en mindre andel av familjerna mår både barn och föräldrar mycket dåligt. I fas två av studien görs djupintervjuer med dessa föräldrar och barn.

Studien görs i samarbete med ett norskt projekt som leds av Willy Lichtwarck, professor i socialt arbete. Den kunskap som genereras ska förhoppningsvis leda till att det sociala arbetet med barn och familjer utvecklas.

Kontakt Bo Davidson 013-282565, bo.davidson@liu.se, Margareta Bredmar 013- 281838, margareta.bredmar@liu.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.