Skip to main content

Blockerad prion kan lösa galna ko-sjukan

Pressmeddelande   •   Aug 19, 2015 09:51 CEST

Creutzfeldt Jakobs sjukdom, galna ko-sjukan och scrapie är hjärnsjukdomar som idag saknar bot. Men nu kan forskare med hjälp av en specifik molekyl förhindra skadliga prioner från att orsaka celldöd i hjärnan. Det kan bana vägen för ett botemedel.

Prioner sprids till hjärnan hos människa eller djur genom smittad mat. Det var vad som hände på 1990-talet under utbrottet av galna ko-sjukan. Vid smitta antar kroppseget protein antar en felaktig form (prioner) och förökar sig. Till slut finns så mycket av den felaktiga strukturen att det bildas små ansamlingar i cellerna, vilket leder till cellernas död. År 2012 insåg professor Peter Nilsson och hans kollegor på Linköpings universitet och universitet i Zürich insåg att de kanske var någon form av behandling mot prionsjukdomar på spåren. Då kunde de visa att luminiscenta konjugerade polymerer (LCP) stabiliserade prioner i vävnadssnitt från mushjärna.

– Vi har haft förhoppningar sedan dess, men det har gått så mycket bättre än vi trodde. Nu har vi lyckats binda de skadliga prionerna och hindra dem från att attackera hjärnceller. Det kan vara första steget mot en effektiv behandling mot prioner, säger Peter Nilsson, professor i organisk kemi vid Linköpings universitet.

Forskarna har testat olika blandningar av LCP på möss som infekterats med prioner. Det mest lovande alternativet ökade överlevnaden hos mössen med mer än 80 procent, jämfört med de djur som inte injicerades med LCP. Möss som fick LCP-molekyler innan de blev infekterade överlevde i 140 dagar, medan de som blev injicerade med molekylerna efter infektionstillfället överlevde i 100 dagar. Resultatet har publicerats i Science Translational Medicine.

Vid Linköpings universitet har man tagit fram de skräddarsydda molekyler som har använts i studien.

– Man kan jämföra molekylen med en ryggrad längs med vilken man byter ut olika element för att se vilken effekt det ger. Tidigare har det inte varit möjligt att i detalj styra hur de olika molekylerna ska se ut, det kan vi nu. Med väldigt små förändringar har vi fått väldigt stora effekter, säger Peter Nilsson.

Det finns likheter mellan prionsjukdomar och det som händer i hjärnan vid Alzheimer, Parkinson och ALS. Forskarnas förhoppning är nu att hitta en molekyl som påverkar också dessa sjukdomar, för att i framtiden komma närmre ett botemedel även här.

Förutom Peter Nilsson har Per Hammarström, Andreas K. O. Åslund, Hamid Shirani, Jeffrey J. Mason och Sofie Nyström från Linköpings universitet deltagit i studien.

Kontakt:
Peter Nilsson, professor, 013-282787, peter.r.nilsson@liu.se.

Publikation:
Structure-based drug design identifies polythiophenes as antiprion compounds

Uli S. Herrmann, Anne K. Schütz2, Hamid Shirani, Danzhi Huang, Dino Saban, Mario Nuvolone, Bei Li, Boris Ballmer, Andreas K. O. Åslund, Jeffrey J. Mason, Elisabeth Rushing, Herbert Budka, Sofie Nyström, Per Hammarström, Anja Böckmann, Amedeo Caflisch, Beat H. Meier, K. Peter R. Nilsson, Simone Hornemann and Adriano Aguzzi.(2015) Science Translational Medicine, Vol 7, No. 299 http://dx.doi.org/10.1126/scitranslmed.aab1923

Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här!

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera