Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Därför är dygnsrytmen viktig för hälsan

En störd dygnsrytm kan påverka tillväxten av blodkärl i kroppen och på så vis orsaka sjukdomar som diabetes, fetma och cancer, visar forskning vid Linköpings universitet och Karolinska institutet.

Den biologiska dygnsrytmen, också känd som den circadianska rytmen, styrs av en ”klocka” som reagerar både på inkommande ljus och genetiska faktorer.

I en artikel som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports demonstreras för första gången att störning av dygnsrytmen omedelbart hämmar blodkärlstillväxten hos embryon av zebrafisk.

En forskargrupp ledd av professor Yihai Cao visar att den springande punkten är produktionen av en mycket viktig signalsubstans, vaskulär endotel växtfaktor (VEGF). För att denna substans ska bildas krävs en normal dygnsrytm.

I sina försök med timsgamla embryon från zebrafisk manipulerade forskarna deras dygnsrytm genom att utsätta dem för olika ljusförhållanden, från ständigt mörker till ständigt dagsljus. Sedan undersöktes tillväxten av blodkärl i de olika grupperna. Resultaten visade att exponeringen för ett konstant ljus (1800 lux) påtagligt försämrade blodkärlstillväxten och dessutom påverkade uttrycket av gener som reglerar den circadianska klockan.

– Resultaten kan definitivt överföras till kliniska förhållanden. Individer med störd dygnsrytm – till exempel skiftarbetare som jobbar under ljus på natten, personer med sömnsvårigheter eller genetiska anlag – bör se upp med sjukdomar som förknippas med störd blodkärlstillväxt, säger Lasse Dahl Jensen, forskare i kardiovaskulär fysiologi vid Linköpings universitet och huvudförfattare till artikeln.

Till sådana sjukdomar räknas exempelvis hjärtinfarkt, stroke, kronisk inflammation och cancer. Men störningar i blodkärlstillväxt kan också påverka fosterutveckling, kvinnors reproduktionscykel och sårläkning.

Artikel: Opposing Effects of Circadian Clock Genes Bmal1 and Period2 in Regulation of VEGF-Dependent Angiogenesis in Developing Zebrafish av L D Jensen, Z Cao, M Nakamura, Y Yang, L Bräutigam, P Andersson, Y Zhang, E Wahlberg, T Länne, K Hosaka och Y Cao. Cell Reports Online Now 9 augusti 2012.

Kontakt:
Lasse Dahl Jensen, postdoktor, Institutionen för medicin och hälsa, 010-1033674, 070-9982096, lasse.jensen@liu.se

Relaterade länkar

Ämnen

Kontakter

Anders Törneholm

Anders Törneholm

Presskontakt Forskningskommunikatör Teknik och naturvetenskap 013-28 68 39
Karin Söderlund Leifler

Karin Söderlund Leifler

Presskontakt Forskningskommunikatör Medicin och naturvetenskap 013-28 13 95
Jonas Roslund

Jonas Roslund

Presskontakt Forskningskommunikatör Samhällsv., humaniora och utbildningsv. 013 28 28 00
Anna-Karin Thorstensson

Anna-Karin Thorstensson

Presskontakt Enhetschef Allmänna mediaförfrågningar 013-281302

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Universitetet bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning i nära samverkan med näringsliv och samhälle, bland annat inom material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder Linköpings universitet, LiU, ett stort antal innovativa utbildningar, inte minst många professionsutbildningar för till exempel läkare, lärare, civilekonomer och civilingenjörer.

Universitetet har 40 400 studenter och 4 500 medarbetare vid fyra campus som tillsammans söker svar på samtidens komplexa frågor. Studenterna är bland de mest eftertraktade på arbetsmarknaden och enligt internationella rankningar är LiU bland de främsta i världen.

Linköpings universitet (LiU)
581 83 Linköping