Fyra Parkinsonprojekt fick forskningsanslag

Pressmeddelande  •  2011-05-25 12:16 CEST

Fyra nya projekt fick 350 000 kronor var från Stiftelsen för Parkinsonforskning. Projekten handlar både om att undersöka mekanismer bakom sjukdomen och utveckla bättre behandlingsmetoder.

I ett projekt kommer Peter Söderkvist, Deepti Verma och Mats Fredriksson att studera vad kronisk inflammation betyder för utvecklingen av Parkinsons sjukdom, samt genetiken bakom inflammationen. I ett annat ska Karin Öllinger undersöka riskfaktorer som i vanliga fall inte kopplas till Parkinson, nämligen höga blodfetter. Nil Dizdars projekt handlar om hur man bäst behandlar sjukdomen genom att tillföra signalsubstansen dopa och Karin Wårdell kommer att arbeta med elektrostimulering av hjärnan som behandlingsmetod.

Stiftelsen för Parkinsonforskning bygger på en privat donation. Anslagen delades ut vid ett seminarium på Campus US i Linköping den 24 maj.

– Det är en glädje och en ära att få vara här. Stiftelsen möjliggör forskning om en sjukdom som är väldigt vanlig och väldigt besvärande för många människor. Jag tror att vi alla känner någon som är drabbad, sade Karin Fälth-Magnusson, tillförordnad rektor vid Linköpings universitet, i sitt inledningstal.

De forskare som fick anslag från stiftelsen för tre år sedan fick också berätta om sina resultat vid seminariet. Nil Dizdar har bland annat utvecklat en behandlingsmetod där substansen dopa tillförs intravenöst genom en liten pump. Patienter som i vanliga fall äter tabletter mot sina symptom har fått pröva pumpen i tio dagar. Före försöket hade de normal rörlighet en fjärdedel av tiden, efteråt hade det ökat till hälften av tiden. I framtiden vill Nil Dizdar fortsätta att utveckla denna lösning, som fått namnet Infudopa.

Peter Söderkvist och Mats Fredriksson har studerat orsaker till Parkinson och hur arvsanlag samspelar med miljöfaktorer. Det finns flera yttre riskfaktorer för sjukdomen, till exempel boxning och om man varit i kontakt med bekämpningsmedel. Däremot är rökning, boven i dramat i många andra sammanhang, en skyddsfaktor när det gäller Parkinson. Här verkar gener inte spela så stor roll, rökningen skyddar oavsett vilka arvsanlag man har. Samma sak gäller för kaffe och i viss mån te.

David Engblom har undersökt vad som ligger bakom nedbrytningen av nervceller i hjärnan vid Parkinsons sjukdom. Närmare bestämt har han studerat vilken roll nukleolen spelar. Nukleolen är en liten klump i cellens kärna som är viktig för att bygga upp cellen men även fungerar som en stressensor och kan sätta igång celldöd. David Engblom har bland annat identifierat två gener som kan bidra till celldöden vid Parkinson.

För mer information, kontakta Inger Stern, Fundraising Director Linköpings universitet, telefon 011-36 34 60, e-post inger.stern@liu.se.

För fördjupad information om forskningsprojekten, kontakta Anne-Marie Landtblom, verksamhetschef vid Neurologiska kliniken och styrelseledamot i Stiftelsen för Parkinsonforskning, e-post anne-marie.landtblom@liu.se, telefon 070-559 16 70. 

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera


You haven't completed the steps for your Hosted Newsroom

You haven't entered a correct link to your helper.html file for your Hosted Newsroom. Go to Publish and complete the steps.