Skip to main content

Gener hos resistenta bakterier kan förklara svårbehandlad sjukhussjuka

Pressmeddelande   •   Sep 20, 2010 13:52 CEST

Bakterier som är okänsliga för antibiotika har bitit sig fast på våra sjukhus. Värst är situationen i intensivvården. Vissa gener som är vanliga i sjukhusmiljön kan göra att dessa bakterier lyckas sätta sig på ytor och orsaka svårbehandlade infektioner, enligt en ny doktorsavhandling vid Linköpings universitet.

När Carina Claesson, doktorand i klinisk mikrobiologi, granskade förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier i vården slogs hon av de stora skillnaderna mellan vårdcentraler, sjukhusens allmänna vårdavdelningar och intensivvården. Oxacillin är ett antibiotikum som stått emot ganska länge. Men i patientproverna från intensivvården var tre procent av de gula stafylokockerna, som kan orsaka ”sjukhussjuka”, resistenta mot oxacillin jämfört med noll procent i primärvården.

Ett stort problem när proteser av olika slag opereras in i kroppen är bakteriernas förmåga att fästa sig till ytor. En typ av stafylokocker, KNS, kan kolonisera till exempel en pacemaker genom att sätta sig fast och producera en biofilm där bakterierna kan växa i skydd mot såväl antibiotika som immunförsvarets celler.

-Eftersom vi fann så mycket multiresistenta bakterier på intensivvårdsavdelningarna, undrade vi om dessa var extra duktiga på att växa genom att bilda biofilm, säger Carina Claesson.

I en studie på allmänna vårdavdelningar och intensivvårdsavdelningar vid Universitetssjukhuset i Linköping tittade forskarna närmare på tre gener som kodar för proteiner som kan underlätta biofilmsbildning. Det visade sig att samtliga bakteriestammar av typen KNS från dessa miljöer hade minst en av generna och var fjärde hade alla tre.

Speciellt välutrustade var stammar av två arter tarmbakterier, Enterococcus facalis och Enterococcus faecium, som dessutom var höggradigt resistenta mot antibiotikan gentamicin. Att ha dessa gener verkar vara en lyckad strategi för att enterokockerna ska kunna hålla sig kvar i sjukhusmiljön och spridas mellan patienter inom och mellan intensivvårdsavdelningarna.

-Nu ska jag gå vidare och ta reda på om dessa gener verkligen har betydelse för biofilmsbildning och studera bakterier som har orsakat infektion runt till exempel en pacemaker eller höftprotes. En teori är att de här bakteriestammarna ”bor” i sjukhusmiljön och att de tre generna selekterats fram där, säger Carina Claesson.

Studien som nu redovisas i sin helhet i hennes doktorsavhandling är gjord på patientprover från vårdcentraler, allmänna vårdavdelningar och intensivvårdsavdelningar på sjukhus. Den inkluderar också en jämförelse av resistensnivåer mellan Sverige, Norge, Danmark och Finland och mellan universitetssjukhusen i Linköping, Stockholm (Karolinska) och Malmö.

De olika bakterietyperna från patientprover - totalt ingick omkring 700 prover på varje typ av bakterie – testades för en rad olika antibiotika.

Carina Claesson konstaterar att läkemedelsindustrin är hopplöst på efterkälken. Bakterierna utvecklar alltför snabbt resistens mot de nya preparaten.

-Tigecyklin är ett av de få nya antibiotika som kommit på marknaden under senare år. Men redan innan det lanserats hittade vi nio isolat av KNS-bakterier som var resistenta mot det, säger Carina Claesson.

Avhandling:
Staphylococci and Enterococci – studies of activity of antimicrobial agents and detection of genes involved in biofilm formation. Publicerad på LiU Electrnic Press, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-59523

Disputation fredag 24 september kl 13 i Berzeliussalen, Campus US, Linköping. Opponent: prof Johanna Ericson Sollid, Tromsö, Norge.

Kontakt:
Carina Claesson 073-9949030, carina.claesson@liu.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy