Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Husdjurshållning påskyndar evolutionen via epigenetik

Höns som utsatts för en utmaning tidigt i livet blir mer stresståliga och överför dessutom den egenskapen till sin avkomma på epigenetisk väg. Särskilt tydligt syns fenomenet hos tamhönan, visar studier vid Linköpings universitet.

Människor har haft höns som husdjur under omkring 8 000 år. Under den tiden har tamhönan utvecklat en stor mängd varianter som genom klassisk evolution borde ha tagit mycket lång tid att förvärva.

-Den hastiga förändringen kan betyda att det finns mekanismer för nedärvning som inte beror på variation i själva DNA:t, säger Daniel Nätt, nybliven doktor i zoologi, som redovisar resultaten i sin avhandling.

I ett antal försök på vita värphöns och djungelhöns, som är den ursprungliga rasen, utsatte LiU-forskarna grupper av nykläckta kycklingar för olika stressfyllda situationer. Detta tvingade dem att anpassa sina levnadsvanor till en ovan miljö. Deras inlärningsförmåga var påverkad och de hade en lägre halt av stresshormon i blodet än kycklingarna i en kontrollgrupp, som växt upp utan störningar.

När kycklingarna blivit könsmogna fick de para sig inom grupperna. Äggen skildes direkt från föräldrarna vilket innebar att man kunde utesluta alla former av social påverkan hos avkomman. Ändå visade den nya kycklinggenerationen samma mönster som föräldrarna, både i beteendet och i det genetiska uttrycket.

-Det är första gången någon har påvisat att stresstolerans som förvärvats genom miljöfaktorer i ett så tidigt stadium kan reflekteras hos avkomman, säger Daniel Nätt.

Avgörande för om en gen ska slås på eller inte är hur den påverkas av andra molekyler i omgivningen, den så kallade epigenetiken. Forskargruppen har undersökt hur metylgrupper binder till DNA och skapar en epigenetisk markör som i vissa fall kan föras vidare från generation till generation. Tamhönan visade sig ha större förmåga än djungelhönan att överföra dessa markörer till sin avkomma.

-Det kan förklara de stora skillnader mellan raserna som uppstått under domesticeringsprocessen, säger Daniel Nätt.

Avhandling:
Heritable epigenetic responses to environmental challenges. Effects on behavior, gene expression and DNA-methylation in the chicken. Linköping Studies in Science and Technology, Diss. No. 1383. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-70155

Kontakt:
Daniel Nätt 013-281243, 070-6532087, daniel.natt@liu.se

Ämnen

Kontakter

Anders Törneholm

Anders Törneholm

Presskontakt Forskningskommunikatör Teknik och naturvetenskap 013-28 68 39
Karin Söderlund Leifler

Karin Söderlund Leifler

Presskontakt Forskningskommunikatör Medicin och naturvetenskap 013-28 13 95
Jonas Roslund

Jonas Roslund

Presskontakt Forskningskommunikatör Samhällsv., humaniora och utbildningsv. 013 28 28 00
Anna-Karin Thorstensson

Anna-Karin Thorstensson

Presskontakt Enhetschef Allmänna mediaförfrågningar 013-281302

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Universitetet bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning i nära samverkan med näringsliv och samhälle, bland annat inom material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder Linköpings universitet, LiU, ett stort antal innovativa utbildningar, inte minst många professionsutbildningar för till exempel läkare, lärare, civilekonomer och civilingenjörer.

Universitetet har 40 400 studenter och 4 500 medarbetare vid fyra campus som tillsammans söker svar på samtidens komplexa frågor. Studenterna är bland de mest eftertraktade på arbetsmarknaden och enligt internationella rankningar är LiU bland de främsta i världen.

Linköpings universitet (LiU)
581 83 Linköping