Kejsarsnitt minskar inte riskerna för barn till feta kvinnor

Nyfödda med extremt feta mödrar löper tre–fyra gånger större risk för allvarliga komplikationer vid förlossningen än barn till normalviktiga, vare sig de föds vaginalt eller med kejsarsnitt, visar forskning vid Linköpings universitet.

– Kejsarsnitt medför många komplikationer för feta mammor, men på kvinnoklinikerna har man tagit de riskerna med hänvisning till att det skulle vara bättre för barnen. Min studie visar att det inte stämmer, säger Marie Blomberg, förlossningsläkare och docent vid Linköpings universitet, som publicerar sina resultat i den vetenskapliga tidskriften Obstetrics & Gynecology.

Studien omfattar över en miljon kvinnor som fött barn i Sverige mellan 1998 och 2008. Bland dem hade drygt 7 000 ett BMI över 40, vilket klassas som extrem fetma. Nyfödda barn till mödrar i den gruppen hade förhöjd risk för en rad komplikationer:

• dubbelt så stor risk för skelettskador och andnödssyndrom
• tre gånger så stor risk för blodförgiftning, kramper, syrebrist och matproblem
• fyra gånger så stor risk för skador på perifera nervsystemet och lågt blodsocker.

Risken förefaller öka med ökande BMI hos mamman. Däremot syns ingen statistiskt säker skillnad beroende på vilken typ av förlossning som valts.

– Komplikationer hos barnet som är förknippade med moderns fetma löser man inte genom att välja planerat kejsarsnitt. Däremot tyder allt på att vaginal förlossning är bäst både för mamma och barn, säger Marie Blomberg.

Det stora material hon haft till förfogande gör att även mer ovanliga skador, till exempel hjärnblödning, dykt upp i statistiken. Även där finns en stark koppling till extrem fetma hos modern.

Vad som orsakar sambandet är inte klarlagt, men enligt en teori hänger det ihop med höga sockernivåer i blodet hos feta kvinnor, som ofta har en ämnesomsättning som liknar typ 2 diabetes. En stillasittande livsstil och kostvanor kan också ha betydelse.

Några faktorer som kan påverka resultatet har eliminerats i den statistiska analysen: rökning tidigt i graviditeten, moderns ålder och antal tidigare födslar.

Marie Blombergs budskap till gravida med övervikt är att de kan påverka riskerna för barnet genom att försöka hålla igen viktuppgången fram till förlossningen. Hon tycker också att det behövs mer diskussion om nyttan av att arbeta med vikten innan man blir gravid.

– Bara ett litet steg nedåt i BMI kan ge stor vinst, säger hon. Hennes studie visar att den lägsta risken för fosterskador fanns hos magra kvinnor med BMI under 18,5.

BMI (body mass index) är ett internationellt vedertaget mått på relationen mellan kroppsvikt och kroppslängd. BMI 40 motsvarar exempelvis 170 cm och 115 kg.

Artikel: Maternal obesity, mode of delivery, and neonatal outcome av Marie Blomberg.  Obstetrics & Gynecology Ahead of print 5 juni 2013.

Kontakt: Marie Blomberg 070-4330318, Marie.Blomberg@lio.se