Nytt test underlättar för hörselskadade

Ju stökigare en ljudmiljö är, desto mer hjärnkapacitet krävs för att höra någon säga något – och desto mindre finns kvar för att förstå, tolka och planera ett svar. Det visar en ny avhandling från Linköpings universitet.

För personer med en hörselskada är det ansträngande att följa med i ett samtal även om de använder hörapparat. Trötthet är ett stort problem hos många personer med hörselskada. Och ju mer mental kapacitet som går åt för att höra vad som sägs – desto mindre kognitiv reservkapacitet finns kvar för att förstå och tolka innehållet.
Det gör att många drar sig undan både arbetsliv och sociala situationer.

I en ny avhandling från Linköpings universitet har audiologen Sushmit Mishra hittat en metod, ett test, som kan mäta den kognitiva reservkapaciteten, Cognitive spare capacity test, CSCT.
–  Testet har utvecklats för forskning men en förenklad version kan vara användbart när man planerar för rehabilitering i samband med hörselnedsättning.

Sushmit Mishra har undersökt hur den kognitiva reservkapaciteten påverkas av minnesbelastning, bakgrundsbrus samt visuell information. Han har undersökt både yngre och äldre personer, med och utan hörselnedsättning.

Testerna gick ut på att tvåsiffriga tal rabblades upp i serier av omväxlande en manlig och en kvinnlig röst. Testpersonerna skulle komma ihåg tal utifrån olika kriterier; till exempel de udda talen som den manliga rösten nämner, eller de högsta talen som den kvinnliga respektive manliga rösten nämnde.

Resultaten visar att kognitiv reservkapacitet är känsligt för minnesbelastning, reduceras av bakgrundsbrus, ökar med tillgång till visuell information, framförallt i bakgrundsbrus och är reducerad hos äldre med åldersrelaterad hörselnedsättning, särskilt när visuell information saknas, minnesbelastning ökar och bakgrundsbruset består av flera andra talare.

–  Huvudfyndet är att visuell information, i form av att testpersonen ser den som talar, frigör kognitiv reservkapacitet och underlättar det därmed för äldre personer med nedsatt hörsel, säger Sushmit Mishra.

Det innebär att för att helt förstå en persons hörselnedsättning bör en audiologisk bedömning av en hörselnedsättning göra med hjälp av audiovisuella tester.
En modern hörapparat erbjuder många möjligheter att anpassa ljudsignalen.
– Och genom att använda sig av CSCT  och mäta den kognitiva reservkapaciteten kan man hitta den bästa anpassningen, säger Sushmit Mishra.

Sushmit Mishra disputerar den 21 mars i Handikappvetenskap med ”Exploring Cognitive Spare Capacity: Executive Processing of Degraded Speech”.

Kontakt: Sushmit Mishra, sushmit.mishra@liu.se, +46 13 282192