Om populärvetenskapens guldålder

Femtiotalets populärvetenskap ville fostra sina unga läsare att ta ansvar för den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och bli morgondagens experter. En ny avhandling från Linköpings universitet analyserar science fiction och populärvetenskap. Michael Godhes avhandling i tema Teknik och social förändring handlar om synen på vetenskap och teknik under det långa femtiotalet, från 1946 till 1964. Det var en period när teknik och vetenskaplig utveckling blev ett av välfärdsstatens främsta kännetecken och något som grep in i människors vardag. Västvärlden upplevde ett ekonomiskt uppsving utan tidigare motsvarighet, samtidigt som mänskligheten levde i skuggan av atombomben och det kalla kriget. Det långa femtiotalet var också en guldålder för den science fiction och populärvetenskap om rymd- och raketforskning, som Michael Godhe analyserar i sin idéhistoriska avhandling. Science fictionberättelserna erbjöd spännande äventyr. De utspelades ofta i högteknologiska samhällen där rymdskepp med kärnkraftsdrivna motorer och domedagsvapen var en del av vardagen. Den populärvetenskapliga rymdlitteraturen skildrade, med det kalla kriget och kärnvapenkapplöpningen i bakgrunden, rymden som en plats där dåtid, nutid och framtid kunde vävas samman och där mänsklighetens utveckling kunde fortsätta. Men det var en bild som förändrades när Ryssland sköt Sputnik ut i rymden 1957. I tiskrifterna Teknikens värld och Teknik för alla var atombomber, kärnvapen och rymdraketer självklara i den världsbild som målades upp. Men här fanns också en ambition att att fostra de unga läsarna att bli framstegets arvtagare och morgondagens experter. Välfärdsstaten behövde sina blivande tekniker och ingenjörer. Avhandlingen heter Morgondagens experter. Tekniken, ungdomen och framsteget i populärvetenskap och science fiction i Sverige under det långa 50-talet. Opponent var professor Kjell Jonsson vid Umeå universitet. Michael Godhe kan nås via e-post micgo@tema.liu.se.