Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Riskabla samtal

Anika Agebjörn anika.agebjorn@liu.se Tel: 013 - 28 13 34 Mobil: 0708 - 66 13 34 Fax: 013 - 28 28 25 Varje år görs mer än 2,6 miljoner utvecklingssamtal i skolan, samtal som involverar 5,5 miljoner elever, lärare och föräldrar. Språk- och samtalsforskaren Johan Hofvendahl har i sitt avhandlingsarbete analyserat 80 av dessa samtal. Han har specialstuderat tre kritiska punkter i samtalen: Hur de öppnas, hur man närmar sig problem, och hur samtalen avslutas. - Beröm kan man leverera rakt upp och ner, säger han. Men när man ska ta upp ett problem, så sker det mera varsamt. Det kommer tvekljud, långa pauser, omformuleringar…det blir väldigt varsamt. Barnen identifierar det direkt, ”aha, nu kommer det något jobbigt”. Relationen mellan förälder, elev och lärare är skör, och den hänger ”som en dallrande hinna” över möjligheterna att föra ett rakt och ärligt samtal kring problematiska ämnen. De allra flesta föräldrar vill haka på och reda ut ett problem som läraren tar upp. Samtidigt kan det vara svårt för dem själva att kritisera eftersom de är rädda att detta ska slå tillbaka mot barnet, menar Johan Hofvendahl. För att ta sig förbi dessa hinder använder lärare, förälder och elev förmildrande uttryckssätt. – Visst finns det en poäng med att vara varsam för att markera att samtalet är på väg in i en diskussion om eventuella problem. Men ibland kan försiktighetsstrategin misslyckas på så sätt att de verkliga problemen inte diskuteras. Johan Hofvendahl konstaterar att lärarna i slutet på ett utvecklingssamtal sällan bjuder in till att ta upp flera frågor på ett öppet sätt. ”Jaha, då var jag klar, har ni några frågor eller kan vi avsluta”, är en vanlig fras. Den är inte neutral, påpekar han: - Att förlänga samtalet ställs emot ett konkurrerande projekt, att avsluta det. Läraren överlåter ansvaret att förlänga samtalet på föräldrarna. Det är inte så konstigt, med den taktiken, att de allra flesta föräldrar inte tar upp några egna frågor. Johan Hofvendahl disputerar den 24 mars. Han nås på 0736 – 332406, eller e-post johan@hofvendahl.se. Avhandlingen heter Riskabla samtal - en analys av potentiella faror i skolans kvarts- och utvecklingssamtal.

Ämnen

Kontakter

Anders Törneholm

Anders Törneholm

Presskontakt Forskningskommunikatör Teknik och naturvetenskap 013-28 68 39
Karin Söderlund Leifler

Karin Söderlund Leifler

Presskontakt Forskningskommunikatör Medicin och naturvetenskap 013-28 13 95
Jonas Roslund

Jonas Roslund

Presskontakt Forskningskommunikatör Samhällsv., humaniora och utbildningsv. 013 28 28 00
Anna-Karin Thorstensson

Anna-Karin Thorstensson

Presskontakt Enhetschef Universitetsledningen och allmänna mediaförfrågningar 013-281302

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Universitetet bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning i nära samverkan med näringsliv och samhälle, bland annat inom material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder Linköpings universitet, LiU, ett stort antal innovativa utbildningar, inte minst många professionsutbildningar för till exempel läkare, lärare, civilekonomer och civilingenjörer.

Universitetet har 40 400 studenter och 4 500 medarbetare vid fyra campus som tillsammans söker svar på samtidens komplexa frågor. Studenterna är bland de mest eftertraktade på arbetsmarknaden och enligt internationella rankningar är LiU bland de främsta i världen.

Linköpings universitet (LiU)

581 83 Linköping