Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Svårt för barn att göra sig hörda i asylsamtal

Asylsökande ungdomar har svårt att göra sig hörda och fritt kunna berätta om asylskälen under utredningssamtalen.

– Det är oerhört komplicerat att utreda asylskälen och samtidigt ta hänsyn till barnens bästa, konstaterar Olga Keselman som är nybliven doktor i handikappvetenskap vid Linköpings universitet.

Hon har analyserat utredningssamtal med rysktalande ungdomar som sökte asyl i Sverige mellan 2001 och 2005. Enligt både svensk lag och barnkonventionen ska ensamkommande barn vara delaktiga i asylprocessen och ha rätt att uttrycka sina åsikter.

Barnens berättelse utgör ett viktigt underlag för beslutet om de ska beviljas uppehållstillstånd eller inte, men deras utsatthet gör det svårt att vara delaktiga. De behärskade varken språket eller asylsamtalens normer och regler och hade svårt att orientera sig. Ändå försökte de hantera samtalet så strategiskt som möjligt.

För tolkar och handläggare kunde det vara svårt att vara neutral och bemöta minderåriga med erfarenheter och behov som i regel inte tillskrivs barn.

– Som deltagare upplevs barn som mindre kunniga och respekteras inte på samma sätt som vuxna, men för rättssäkerheten är det viktigt att lyssna på och ta hänsyn till vad de säger, säger Olga Keselman.

Hon betonar att det är komplicerade samtal med dilemman som är svåra att hantera för såväl handläggare som tolk och asylsökande. Därför är det viktigt att både utredare och tolkar har kunskap om utsatta barns förutsättningar, om hur man förhör dem och uppmuntrar dem att berätta.

– Suggestiva, ledande frågor var vanligare än frågetekniker med öppna frågor som låter barnen berätta fritt och minnas upplevelser. Utredare som gått kurser i frågeteknik klarade samtalen bättre. Å andra sidan kunde en otränad tolk kanske ändra frågeteknik, berättar Olga Keselman.

– När samtalen tolkas delar utredaren och tolken på ansvaret för hur de förlöper. De måste arbeta i team.

Avhandlingen heter Restricting participation. Unaccompanied children in interpreter-mediated asylum hearings in Sweden och kan hämtas på http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-52753.

Olga Keselman disputerade den 21 december 2009 och kan nås på 013-105628 och olga.keselman@liu.se.

Ämnen

Kontakter

Anders Törneholm

Anders Törneholm

Presskontakt Forskningskommunikatör Teknik och naturvetenskap 013-28 68 39
Karin Söderlund Leifler

Karin Söderlund Leifler

Presskontakt Forskningskommunikatör Medicin och naturvetenskap 013-28 13 95
Jonas Roslund

Jonas Roslund

Presskontakt Forskningskommunikatör Samhällsv., humaniora och utbildningsv. 013 28 28 00
Anna-Karin Thorstensson

Anna-Karin Thorstensson

Presskontakt Enhetschef Allmänna mediaförfrågningar 013-281302

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Universitetet bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning i nära samverkan med näringsliv och samhälle, bland annat inom material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder Linköpings universitet, LiU, ett stort antal innovativa utbildningar, inte minst många professionsutbildningar för till exempel läkare, lärare, civilekonomer och civilingenjörer.

Universitetet har 40 400 studenter och 4 500 medarbetare vid fyra campus som tillsammans söker svar på samtidens komplexa frågor. Studenterna är bland de mest eftertraktade på arbetsmarknaden och enligt internationella rankningar är LiU bland de främsta i världen.

Linköpings universitet (LiU)
581 83 Linköping