Skip to main content

Undervisning brister om tekniska system

Pressmeddelande   •   Okt 05, 2010 08:20 CEST

Prylarna skymmer sikten. När teknikämnet tas upp i skolan handlar det sällan om tekniska system. Istället hamnar fokus på enskilda komponenter. Systemen plockas isär, istället för att förstås som en helhet. Prylarna ställs i vägen för systemförståelsen.

Teknikämnet är obligatoriskt i den svenska grundskolan sedan 1980, då läroplanen Lgr 80 definierade teknik som ett eget kunskapsområde, skilt från naturvetenskap. I den därpå följande läroplanen, Lpo 94, utvidgades undervisningsskyldigheten i teknik till hela grundskolan, från år 1 till 9. Nu blev det också tydligt att teknikämnet inte bara handlar om praktiskt handlag med tekniska saker, utan om en bredare förståelse för hur tekniska system fungerar och påverkar våra liv och vår värld.

Men i förverkligandet av de här intentionerna lämnades lärarna i stort sett åt sig själva. Varken läromedel eller fortbildningsinsatser gav dem stöd i att undervisa med ett bredare systemperspektiv. Resultatet har därför också blivit magert.

Det konstaterar Claes Klasander i sin avhandling i teknikens didaktik som han lagt fram vid Linköpings universitet. Han har studerat hur undervisningen i just tekniska system ser ut i skolan. Han har tittat på såväl de politiska ambitionerna i läroplaner och andra styrdokument, som hur de förverkligats i läromedel och i den praktiska undervisningen.

- Samhället blir allt mer komplext, säger han. Tekniska system är en del av vår vardag, tänk bara på hur beroende vi blivit av internet. Skolan ska ge eleverna redskap att förstå samhället. Då behöver de förberedas för ett tekniskt komplicerat samhälle.

I läroplanerna speglas också detta, säger han. Ett globalt perspektiv ska läggas på teknikämnet. Teknikens roll i hållbar utveckling ska studeras. För att det ska bli möjligt behöver tekniska system förstås i sin helhet. Vad kommer in i och ut ur dem och hur påverkar det omgivningen? Hur styrs de och hur kan de påverkas?

Men, både i läromedel och i den praktiska undervisningen, är synsättet snarast reduktionistiskt, fortsätter han. Systemen plockas isär i sina enskilda komponenter och det är dem man studerar var för sig. Läromedlen har tyngdpunkten på industriell design. Praktiska övningar går ut på att tillverka saker. Teknikämnet behåller sin gamla karaktär av utvidgat slöjdämne, ”en asyl från bokliga studier”, som Claes Klasander formulerar det.

I läromedlen förekommer visserligen beskrivningar av stora tekniska system, som kärnkraftverk. Men då är människan frånvarande. Människans roll i systemet osynliggörs, skriver Claes Klasander. Om hon finns med betraktas hon snarast som ett bekymmer och en störkälla.

Ingen av de tekniklärare som finns med i hans studie är utbildade för att undervisa i teknik. De har heller inte fått den fortbildning de skulle ha behövt.

- Det är ju så, säger Claes Klasander, själv gammal tekniklärare, att i skolans värld är förändringar beroende av stora fortbildningsinsatser. Uteblir de, stannar förändringen på papperet.

- Att tänka och undervisa i termer av system är nytt för lärarna och de får heller inte mycket stöd i läromedlen.

Undervisningen i teknikämnet präglas fortfarande av ett naturvetenskapligt synsätt, där intresset vänds inåt-nedåt istället för att hållas kvar på en komplex nivå. När området Energi behandlas, till exempel, hamnar undervisningen i frågor om energiöverföring, som hur lägesenergi kan omvandlas till rörelseenergi, istället för att energisystemens utformning studeras.

Länge betraktades också teknik som tillämpad naturvetenskap. Claes Klasander talar om naturvetenskapens starka kunskapstradition och makt över teknikämnet.

Vad som behövs idag, menar han, är att också se på teknik ur samhällsvetenskapliga perspektiv. Dagens stora frågor är globala och handlar om hållbarhet och etik. Då spelar kunskaper om teknik en central roll. ”Ska alla kineser ha bil?” är ett exempel.

Claes Klasander disputerade den 24 september vid Fontd, Nationella forskarskolan i naturvetenskapens och teknikens didaktik. Avhandlingen heter Talet om tekniska system – förväntningar, traditioner och skolverkligheter. Claes Klasander nås på 011-363307, e-post: claes.klasander@liu.se.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera