Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Varför mormor inte skaffar smartphone

Under olika skeden i vårt liv har vi olika relation till saker. Under den period vi sätter bo kan det vara viktigt att omge sig med heminredning och teknikprylar. Men behovet av materiella ting avtar över tid. Det visar två forskare från Linköpings universitet.

I studien berättar tretton norrköpingsbor i åldern 72 till 92 hur de betraktar sitt hem och sakerna i det. Tydligast framkommer hur deltagarna drar sig för att skaffa nya saker eller att ens ersätta sådant som gått sönder. I hemmet finns redan tillräckligt, anser man.

Att inte skaffa sig mer saker på ålderns höst innefattar också att man avstår från ny teknik. Detta kan vara problematiskt i ett samhälle där tekniken utvecklas snabbt och många av samhällsfunktionerna bygger på att man har internet och smartphones. De äldre blir på så sätt beroende av andra för att betala räkningar via internetbanken eller att boka tvättstugan på webben. Den teknik man ändå skaffar kommer ofta från barn och barnbarn, vilket innebär att den redan från början är gammalmodig.

– Egentligen handlar det alltså inte främst om ett teknikmotstånd, utan om en praktisk syn där nya inköp blir ytterligare en sak för de anhöriga att rensa ur dödsboet, säger universitetslektor Lars-Erik Hagberg som skrivit artikeln tillsammans med universitetslektor Åsa Larsson Ranada.

Det är just omtanken om de efterlevande som ofta motiverar de äldre att inte skaffa fler saker till hemmet. Hur man skapar, vårdar och eventuellt nedmonterar sitt hem berör ju inte bara en själv utan också de barn eller barnbarn som ska ta hand om dödsboet. 

– Här skiljer sig dock kvinnors och mäns syn åt lite grann. Män överlämnar i lite större grad utsorterandet till barnen efter att de dött, medan kvinnorna vill bespara barnen detta, säger Jan-Erik Hagberg.

Studien är en del av ett större projekt som finansieras av Vetenskapsrådet.

Artikeln: All the things I have –Handling one’s material room in old age. Av Åsa Larsson Ranada och Jan-Erik Hagberg, 2014.

Kontakt:
Åsa Larsson Ranada, universitetslektor, 011-36 33 92, asa.larsson@liu.se
Jan-Erik Hagberg, universitetslektor, 011-36 33 30, jan-erik.hagberg@liu.se

Ämnen


Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här!

Kontakter

Anders Törneholm

Anders Törneholm

Presskontakt Forskningskommunikatör Teknik och naturvetenskap 013-28 68 39
Karin Söderlund Leifler

Karin Söderlund Leifler

Presskontakt Forskningskommunikatör Medicin och naturvetenskap 013-28 13 95
Jonas Roslund

Jonas Roslund

Presskontakt Forskningskommunikatör Samhällsv., humaniora och utbildningsv. 013 28 28 00
Anna-Karin Thorstensson

Anna-Karin Thorstensson

Presskontakt Enhetschef Allmänna mediaförfrågningar 013-281302

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Universitetet bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning i nära samverkan med näringsliv och samhälle, bland annat inom material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder Linköpings universitet, LiU, ett stort antal innovativa utbildningar, inte minst många professionsutbildningar för till exempel läkare, lärare, civilekonomer och civilingenjörer.

Universitetet har 40 400 studenter och 4 500 medarbetare vid fyra campus som tillsammans söker svar på samtidens komplexa frågor. Studenterna är bland de mest eftertraktade på arbetsmarknaden och enligt internationella rankningar är LiU bland de främsta i världen.

Linköpings universitet (LiU)
581 83 Linköping