Vem är vem på nätet?

De elektroniska identifikationssystemen - kort, koder, irisar och fingertoppar - ställer många frågor på sin spets, visar sju LiU-forskare med Karin Axelsson, professor i informatik och Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap, i spetsen. Sina slutsatser har de sammanfattat i boken Vem är vem på nätet.

- Utvecklingen av e-legitimationer och hur vi använder dem får stora konsekvenser i samhället och hur vi ser på olika samhällsfunktioner, säger Karin Axelsson, professor i informatik vid Linköpings universitet och en av de sju författarna till boken.

I Vem är vem på nätet? beskrivs framväxten av de eID-system som finns i dag. Skatteverket har varit tidigt ute och drivit på utvecklingen liksom bankerna. Statliga e-legitimationsnämnden har sedan 2011 i uppdrag att ta fram en nationell samordnad lösning. Den dröjer och under tiden har allt fler kommersiella system tagit plats, som MobiltBankID eller smarta kort för både inpassering och tillgång till datasystem på arbetsplatserna.

Forskarnas studier visar att ingen lösning passar i alla sammanhang. Ska du godkänna din deklaration kräver du en större säkerhet än om du ska in i skolans system och kolla när dottern ska ha gymnastik nästa gång. Även din tilltro till den organisation eller myndighet som kräver din inloggning påverkar hur väl du är beredd att identifiera dig. Är säkerhetssystemet för krångligt har vi också en tendens att gå runt det vilket innebär ingen säkerhet alls. Boken innehåller flera konkreta exempel.

Slutsatserna sammanfattar de i ett antal punkter:

- Elektronisk identifiering måste ses i sitt sammanhang, fokus bara på tekniken leder fel.

- eID påverkar individer, organisationer och samhälle på flera nivåer.

- Rollen man har påverkar hur man vill identifiera sig.

- Högsta säkerhet är inte alltid rätt säkerhet och även säkra lösningar måste uppfattas som enkla att använda.

- Tidigare erfarenheter av införande av IT-system påverkar tilltron.

- Sättet som eID presenteras påverkar starkt viljan och intresset att använda det.

Några frågor som de nu anser är viktiga att ta upp i debatten är vem som ser över samordningen av olika system och ser till att användaren förstår och lär sig skillnaden mellan dem och hur vi kan anpassa eID till olika verksamheter och samtidigt få effektiva säkerhetslösningar.

Övriga författare är Ulf Melin, biträdande professor i informatik, samt tre doktorander Mariana S Gustafsson, Ester Andréasson och Fredrik Söderström, alla vid Linköpings universitet, samt Karin Hedström, docent i informatik vid Örebro universitet.

Boken är resultatet av ett större forskningsprojekt som pågått sedan 2011 och som finansierats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Kontakt:

Professor Karin Axelsson. Karin.axelsson@liu.se 013 28 40 53