Skip to main content

Bara 25 % av lantbrukarna når tillväxtnivå

Nyhet   •   Nov 10, 2011 11:00 CET

Endast 25 procent av företagen inom, växtodling, mjölk och nötkött har en sådan omsättning och lönsamhet i sin verksamhet att de kvalar in som tillväxtföretag. Trots att intäkterna ökat under 2011 för de tre största produktionsgrenarna, inom svenskt lantbruk, klarar företagen inte att leva upp till de lönsamhetsnivåer som krävs för att skapa tillväxt och sysselsättning inom branschen.

– Lantbruket har under de senaste 10 åren legat under tillväxtnivån och det hämmar näringen från att utvecklas, och skapar för lite ny sysselsättning, vilket behövs, säger Lars-Göran Svensson, marknadsansvarig lantbruk LRF Konsult. Utan högre positivt resultat är det svårt att leva upp till de egna förväntningarna att anställa inom de närmaste två åren.

Det har varit en svår växtodlingssäsong med en kall vinter, torr vår och en blöt höst med svåra skördeförhållande under 2011. Trots det visar LRF Konsults branschrapport Lantbrukets Lönsamhet på ett bättre resultat för växtodlare tack vare relativt bra avräkningspriser. För övriga produktionsgrenar pekar kurvorna däremot nedåt. Bara 25 procent av de gröna näringarna; växtodling, mjölk eller nötkött når upp till tillväxtnivån för 2011.

Lantbruksföretagen klarar en lönsamhetspress under kortare tid, men då tidsperioden blir för lång väljer man annan sysselsättning och allt färre yngre väljer att ta över verksamheten. Det påverkar en rad branscher negativt då ett lantbruksföretag håller många andra underleverantörer och service igång med arbete.

Internationella kriser, finansoro och osäkerhet kring valutakurser och räntenivåer har stor påverkan på det svenska lantbruket. Råvarubörserna styrs av både efterfrågan och ren spekulation. Det gör det svårt att prognostisera prisutvecklingen och villkoren för våra svenska lantbruksföretag och våra europeiska grannar skiljer sig stort.

– Om kommuner, landsting och andra offentliga verksamheter lättare kunde välja svensk mat i sina upphandlingar skulle skillnaden bli stor, säger Jimmy Larsson, lantbruksekonom, LRF Konsult.

– Vi har också sett att den finansiella oron leder till ändrade konsumtionsvanor hos konsumenterna som väljer billigare alternativ. Efterfrågan på ekologiska mjölkprodukter har minskat under året. Sammantaget är det för liten del av det svenska lantbruket som har tillräcklig tillväxt, vilket dränerar den inhemska livsmedelstillverkningen i stort, säger Lars-Göran Svensson, marknadsansvarig lantbruk LRF Konsult.

För mer information kontakta:
Lars-Göran Svensson, marknadsansvarig Lantbruk, LRF Konsult, 08-700 20 43
Jimmy Larsson, lantbruksekonom, 0372-657 87
Birgitta Norberg, kommunikationsansvarig LRF Konsult, 08-700 20 33 eller birgitta.norberg@konsult.lrf.se

Fakta
Lönsamheten 2011 ligger för samtliga produktionsgrenar preliminärt under den långsiktigt hållbara nivån för att skapa tillväxt och mer sysselsättning. Den långsiktiga nivån anses vid användandet av nyckeltalet, resultat före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättningen vara minst 32 procent för växtodlingsföretaget, 35 procent för mjölkföretaget och 27 procent för grisföretaget. Den långsiktiga nivån ger inte full kostnadstäckning men väl ersättning till eget arbete.

För mjölkföretaget saknas det 8 procentenheter eller cirka 60 öre per kilo mjölk jämfört med vad som man haft under 2011. För grisföretaget saknas det 13 procentenheter eller cirka 28 procent högre djurintäkter under 2011.

Diagram: Resultat före avskrivning - finansnetto/omsättning

Som synes i diagrammet ovan får inte heller växtodlingsmedelföretaget långsiktig lönsamhet utan det saknas 8 procentenheter. Med alla andra faktorer oförändrade skulle det krävas 22 procent högre växtodlingsintäkter, för att nå tillväxtnivån. Cirka 25 procent av lantbruket når upp under 2011 till tillväxtnivån men det är lite för lite för att kunna hålla uppe den inhemska livsmedelstillverkningen.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera