Konsekvenserna av HFD:s dom om beskattning av styrelseuppdrag

Högsta förvaltningsdomstolen har nyligen avgjort frågan om det är möjligt att bolagisera styrelseuppdrag. Avgörandet har begränsat möjligheten att fakturera styrelsearvode via eget bolag och fortsättningsvis kommer styrelsearvoden endast undantagsvis att kunna beskattas via ett eget aktiebolag.

Domen har medfört stor uppmärksamhet och även lett till ett stort antal tillämpningsfrågor och rättsosäkerhet. Skatteverket som tillåtit bolagisering av styrelseuppdrag ändrar nu sin ”administrativa praxis” från 2009. Men uttalar ”Detta gäller oavsett om fakturering sker via juridisk person eller enskild näringsverksamhet.”.

Domen visar att styrelseuppdrag är av sådan personlig art att det endast vid vissa särskilda omständigheter är möjligt med beskattning i aktiebolag, beskattning ska i övriga fall ske hos styrelseledamoten personligen. Detta innebär att beskattning kan bli aktuell som inkomst av tjänst eller näringsverksamhet. Till vilket inkomstslag styrelsearvodena ska hänföras avgörs av kriterierna för näringsverksamhet, vinstsyfte, varaktighet och självständighet. För den som har många styrelseuppdrag är det därmed möjligt att arvodena ska ses som inkomst av näringsverksamhet. Detta avgörs främst av självständigheten gentemot uppdragsgivaren och det ska särskilt beaktas vad som avtalats med uppdragsgivaren. Skatteverkets övertolkning leder därför till rättsosäkerhet.

- När det gäller frågan om räckvidden av domen anser jag att för verksamheter som bedrivs med tillämpande av förvärvade kunskaper, t.ex. läkare, advokat, redovisningskonsult etc, gäller att denna typ av verksamhet normalt inte torde kunna anses vara av sådan personlig art att den inte kan bedrivas av ett aktiebolag. Visserligen innehåller den i visst mått ett personligt moment, den ene kan t.ex. vara bättre än den andre. Detta är dock något som präglar alla yrken och bolagisering kan därför fortsatt ske för varje yrke som kan bedrivas på i huvudsak likartat sätt av den som har erforderlig utbildning för det, säger Urban Rydin , Skattechef på LRF Konsult.

En avgörande omständighet för HFD:s bedömning är att styrelseuppdrag bara kan utföras av fysiska personer. Detta har väckt upp frågan om vad som gäller för revisionsuppdrag. I vart fall för mindre aktiebolag, utses normalt en fysisk person till revisor. Här bör dock erinras om att ett registrerat revisionsbolag kan utses till revisor. Detta talar för att bolagisering bör kunna tillåtas för samtliga revisorsuppdrag. En likartad situation gäller för fastighetsmäklare.

När det gäller intäkter från artistverksamheter av olika slag som exempelvisorkester och soloartist kan dessa enligt praxis redovisas i artisternas aktiebolag. Det är mer tveksamt om idrottens regelsystem stoppar möjligheten till bolagisering av tävlingsverksamhet, såväl för de som tävlar individuellt respektive i lagsporter. Här måste dock också beaktas att idrottsutövare i många fall tävlar med hästar, bilar och båtar som ägs av annan än idrottsmannen, t.ex. ett aktiebolag.

- Det är mycket olyckligt med den rättsosäkerhet som nu uppkommit. Jag kan inte heller se några bärande skäl för att förhindra såväl styrelseledamöter som vissa andra yrkesutövare med verksamhet av personlig art att kunna bolagisera sina verksamheter. Frågan borde vara okontroversiell både ur politisk och skattesystematisk synvinkel varför en snabb lagändring bör genomföras, avslutar Urban Rydin.