Fyra professorer tar till orda: - Hejda den negativa utvecklingen, universitetets roll i fara

I ett öppet brev ställt till universitetsledningen kräver fyra av Luleå tekniska universitets rektorer ”extraordinära åtgärder” för att unga människor också utanför Norrbotten och Västerbotten ska bli medvetna om att vi utbildar civilingenjörer i Luleå. - Kritiken är delvis orättvis och vilar på ett ensidigt tänkande, men visst, vi välkomnar självfallet diskussionen och är mer än väl medvetna om att det är allvarligt att antalet teknikstudenter minskar, säger rektor Ingegerd Palmér. Brevet till universitetsstyrelsen inleds med att de fyra professorerna (Anders Grennberg, Lennart Gustafsson, Torbjörn Hedberg och Nils Erik Molin) konstaterar att civilingenjörsutbildningen vid Luleå tekniska universitet är i djup kris. Detta beror enligt brevskrivarna i allt väsentlig på universitetets egna beslut och åtgärder, eller rättare – brist på beslut och åtgärder. Brevskrivarna efterlyser vidare ”omedelbara ställningstaganden” och ”radikala åtgärder” från styrelsens sida, detta för att rädda universitetets tekniska utbildningar och tekniska profil. Rektor Ingegerd Palmér anser självfallet att det är viktigt att diskutera den uppkomna situationen men tycker samtidigt att kritiken är ensidig och att den delvis grundar sig på fel förutsättningar. - Visst är det allvarligt att antalet teknikstudenter minskar, det är inom den sektorn vi har vår bas, vår tradition och vår historia och det är också där vi har bredd och kunskap. Redan i våras när ansökningssiffrorna visade att antalet sökande till civilingenjörsutbildningen minskat kraftigt beslutade vi därför att låta utvärdera de olika markandsförings- och andra insatser som gjorts inför och under rekryteringsarbetet, säger Ingegerd Palmér. Det uppdraget har gått till Birgitta Stymne som har bred och lång erfarenhet på området. Hon är före detta rektor för Högskolan i Gävle, hon har varit ordförande i Högskoleverkets bedömargrupp för civilingenjörsutbildningarna, hon har ett förflutet från KTH (Kungliga tekniska högskolan) och hon har under många år suttit i VHS’ (Verket för högskoleservice) styrelse. - Birgitta Stymne är i full färd med sitt arbete och vi kommer självfallet att med stort allvar ta till oss det hon rapporterar. Samtidigt tror inte Ingegerd Palmér att man så ensidigt som de fyra professorerna gör kan ”skylla” på marknadsföringen av arenorna och peka ut den som orsaken till problemen. - Man måste lyfta blicken och se det faktum att det är väldigt många olika aspekter som spelar in när unga människor dels ska välja utbildning, dels utbildningsort. En av de aspekterna är enligt rektor Palmér att allt fler unga väljer utbildningsort så nära hemmet som möjligt, något som i sin tur beror på den ansträngda bostadsmarknaden på många håll, på ekonomiska förhållanden och på grund av den trygghet det innebär att ”vara nära”. - Många väljer eller tvingas bo kvar hemma under studietiden, något som självfallet gynnar de mer befolkningstäta delarna av vårt land – Mälardalen, Mellansverige i stort och södra Sverige, säger Ingegerd Palmér. - Och eftersom ett antal högskolor startat nya civilingenjörsprogram de senaste åren drabbar detta oss i Luleå – det går alldeles utmärkt att läsa vid Högskolan i Dalarna, Karlstad, Mälardalen, Blekinge eller Linköping och pendla till hemorten en sex, sju mil från skolan. Över huvud taget är det ju så att alla förändringar när det gäller trender, ansökningssiffror och annat slår först och hårdast mot oss på grund av vårt geografiska läge. Ingegerd Palmér säger vidare att det är mycket möjligt att ledningen för universitetet till viss del missbedömt den allmänna mognadsgraden när det gäller den gradvisa förändringen av universitetets utbildningsutbud. - Då när strategierna för det skapande universitetet drogs upp var stämningarna bland de unga betydligt mycket mer visionära, mer inriktade på experiment- och upptäckarlusta än vad som ser ut att vara fallet i dag. En hårdnande arbetsmarknad och ett kyligare samhällsklimat gör att människor återigen söker sig till det trygga, det säkra – och det gäller såväl gammal som ung. Luleå var en gång landets femte tekniska högskola och dimensionerades för betydligt fler studenter än den så kallade ”hemmamarknaden”. Och rektor Palmér sticker inte under stol med att universitetet behöver 500 nya civilingenjörsstudenter varje hösttermin för att kunna behålla bredden, utbudet och kompetensen. - Samtidigt vänder jag mig starkt mot den bild av en handlingsförlamad ledning som målas upp i brevet, den stämmer självfallet inte. Och det är inte bara vi som har agerat – vi har precis som alla andra år lagt ner oerhört mycket kraft och energi på vårt rekryteringsarbete, det är en stor apparat som engagerar många personer, både anställda och inte minst studenter. När det gäller arenorna och tankarna bakom dem tvekar inte Ingegerd Palmér heller. - De är här för att stanna. Hittills har vi inte fått några som helst signaler på att vi är fel ute när det gäller att bredda kompetensen över ämnesgränserna – tvärtom. - Inom skogsindustrin talar man exempelvis i dag entydigt om att man inte längre behöver extremt specialiserade civilingenjörer. Eftersom såväl konjunkturer som andra samhällsfaktorer i dag flukturerar mycket kraftigt behövs civilingenjör som har betydligt större bredd än vad som är fallet i dag. Att arenorna bör utvärderas och granskas på ett seriöst sätt anser rektor som självklart, precis som alla de utbildningar som ges vid universitetet bör och ska granskas. - De studenter som började på de första arenautbildningarna har hunnit halvvägs i sin utbildning, jag anser nog att det är rimligt att åtminstone låta dem gå klart och ta sina examina innan en sådan granskning inleds. I den debatt som pågått i andra medier har det förts fram krav på din och ledningens avgång. Har du någon kommentar till det? - Jag förstår att den tanken kommer upp men nej, jag tänker inte avgå, i det här läget anser jag att de vore fegt. Eftersom både jag och universitetsstyrelsen har fattat de beslut som nu ifrågasätts och eftersom vi alla är uppriktigt oroade av utvecklingen anser jag att det är självklart att stanna kvar och reda ut situationen. Inte minst handlar det om att fortsätta att stötta alla dem som så engagerat arbetar med detta. Visst måste vi ta nya tag – men de åtgärder vi beslutar oss för måste självfallet baseras på en helhetsbild, att teknikstudenterna ”sviker” är inte en enfaktors-fråga. Har du aldrig tvivlat på att arenorna verkligen är ett bra sätt att bredda rekryteringen på eller på att de kan fungera som inkörsport till civilingenjörsexamen också för studenter som från början aldrig reflekterat i de banorna? - Nej, faktiskt inte, jag är helt övertygad om att vi gör rätt. Inte minst visar det engagemang och den kreativitet som hela arbetet med det skapande universitetet har fört med sig det, för den är enorm. Många av dem som arbetar aktivt med detta har dessutom en annan helhetssyn än tidigare. Självfallet är ansökningssiffrorna en besvikelse också för dem, och det är därför det gäller för oss att ta nya tag. En av undertecknarna, Anders Grennberg, säger till Högtrycket att en av de saker som universitetsstyrelsen borde göra är att skaffa sig en ordförande. - Det är ju hon som ska leda arbetet och utvecklingen, framför allt ska hon se till att de uppdrag som styrelsen ger till den dagliga ledningen verkligen genomförs. Styrelsen borde börja intressera sig för hur arbetet egentligen sköts, säger Anders Grennberg. - Ett exempel är att styrelsens ordförande överlät åt rektor att utse den som ska utvärdera årets rekryteringsinsatser, den utnämningen borde hon ha skött själv. - Dessutom anser jag att styrelsen bör skaffa universitetet en ny rektor, avslutar Anders Grennberg. Fotnot: Under september och oktober kommer ett antal öppna forum eller så kallade hearings att arrangeras vid universitetet, då anställda och olika ledningspersoner får tillfälle att mötas och diskutera, byta synpunkter och bryta åsikter. /Lena Edenbrink