Skip to main content

Konkurrensutsätt universiteten, avskriv målet att hälften av en årskull ska gå till högskolestudier

Pressmeddelande   •  Okt 29, 2003 11:36 CET

När landets alla universitet och högskolor tillsammans med de statliga forskningsråden, Vinnova och vetenskapsakademierna IVA och KVA för första gången gemensamt lägger fram ett förslag till strategi och kursändring av den svenska forskningspolitiken – då hamnar följande budskap överst.

• Konkurrensutsätt universiteten
• Karriärutveckling för forskare och högskolelärare
• Förstärk samspelet mellan näringsliv, forskning och offentliga insatser

Bakgrunden till den gemensamma strategin är att svensk forskning tappar mark och att det uppstått en kraftig obalans i det svenska forsknings-olch utvecklingssystemet. Flera studier visar att svensk forskningskvalitet sjunker och det blir alltmer ovanligt att forskningsresultat blir till nytta för samhället och därmed bidrar till ökad tillväxt.
En kursändring är nödvändig för att Sverige ska kunna hävda sig väl i det globala samhälle där alltmer av ekonomin grundas på kompetens, kunskap och idéer.

Obalansen i systemet beror delvis på det kraftfulla utbyggnaden av grund- och forskarutbildning vid universitet och högskolor de senaste tio åren, samtidigt som medlen till forskning har stagnerat. Till detta kommer rapporter om att allt färre svenska forskningsresultat omsätts i industriell verksamhet.

Så för att skapa balans och för att Sverige ska klara den internationella konkurrensen krävs en omfattande satsning på forskning av hög kvalitet och på innovationssystem (samspel näringsliv, forskning och offentliga insatser).

I en skrivelse till regeringen som presenteras i dag, onsdag, sätter en rad företrädare för ovan nämnda institutioner fokus på forskningskvalitet, konkurrens och innovationssystem.
I dag ligger de statliga forskningsanslagen på cirka 20 miljarder kronor per år – målet bör enligt undertecknarna vara att de årliga statliga anslagen till civil forskning ska motsvara minst en procent av BNP. Förslaget innebär därför att staten successivt ökar anslagen till 27,5 miljarder kronor mot slutet av detta årtionde.

Vilka insatser vill man då ska göras, hur ska de finansieras och vem ska ansvara för dem?

• Högkvalitativ forskning, starka forskningsmiljöer, karriärtjänster för forskare: För att kunna behålla både nödvändig bredd och spets i svensk forskning. 3 miljarder – via de statliga forskningsråden.

• Forskningens infrastruktur, till fakulteter i konkurrens och efter kvalitetskriterier, samt lärares kompetensutveckling och undervisningens forskningsanknytning: För att skapa en bättre balans mellan arbetsuppgifter och resurstillgång på universitet och högskolor och för att förstärka forskningens infrastruktur. 3 miljarder – via universitet och högskolor.

• Behovsmotiverad forskning, särskilt teknisk-industriellt orienterad, och innovationssystem: Viktigt för att stimulera uthållig ekonomisk tillväxt. 1 miljard – via Vinnova.

• Särskild satsning på så kallade inkubatorer (organisationer som arbetar nära det akademiska entreprenörskapet och stöttar de första stegen i nystartade företags kommersialisering av forskningsbaserade affärsidéer), tidig såddfinansiering, universitetens holdingbolag, teknikbrostiftelser och forskningsinstitut: För att fler svenska idéer ska få en chans att omsättas i industriell verksamhet i Sverige. 0,5 miljard – via Vinnova.

Om inte dessa satsningar kan genomföras blir följderna, fortfarande enligt undertecknarna, betydande.

- Om Sverige ska ha kvar en högskola som ger forskningsanknuten undervisning måste målet att hälften av en årskull ska gå till högskoleutbildning avskrivas. Det går inte att utbilda lika många forskare som i dag. Forskningsmedlen måste koncentreras till färre forskare, det vore en riskabel strategi eftersom det är svårt att i förväg välja ut vinnarna på forskningsarenan.

- Om inte forskningssystemet tillförs mer pengar är det mycket troligt att Sverige successivt kommer att tappa i konkurrenskraft i den alltmer kunskapsbaserade och globala ekonomin, med minskad tillväxt som följd, skriver undertecknarna.

Skrivelsen till regeringen har undertecknats av följande personer:

Vetenskapsrådet:
Bengt Westerberg, styrelseordförande och Pär Omling, generaldirektör

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS):
Anita Gradin, styrelseordförande och Robert Erikson, huvudsekreterare

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas):
Bo Kjellén, styrelseordförande och Lisa Sennerby Forsse, huvudsekreterare

Verket för innovationssystem (Vinnova):
Greta Fossum, styrelseordförande och Per Eriksson, generaldirektör

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF):
Christina Ullenius, styrelseordförande, Inge-Bert Täljedal, styrelseledamot och Bo Sundqvist, vice styrelseordförande

Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien (IVA): Arne Wiitlöv, preses och Lena Torell, verkställande direktör

Kungliga vetenskapsakademien (KVA):
Jan Lindsten, preses och Gunnar Öqvist, ständig sekreterare

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera