"Mossiga" kurser större problem än dålig marknadsföring

I förra veckan besökte Johan Hansson, lektor vid Avdelningen för fysik, SULF:s så kallade "universitetslärar-stämma" i Stockholm. - Det var mycket intressant och nyttigt, men samtidigt skrämmande: 90 procent av universitetslärarna i Sverige jobbar mer än 40 timmar i veckan, och ofta betydligt mer. Cirka hälften arbetar dessutom rutinmässigt såväl kvällar som helger, säger Johan Hansson. Och utarbetade lärare är självfallet ingen hjälp i det viktiga rekryteringsarbetet, lika lite som lärare som inte orkar med att förnya sina kurser. Johan Hansson anser att här hos oss på Luleå tekniska universitet "flyter" planeringen och uppföljningen av arbetstiden på ett helt oacceptabelt sätt. Och han har ett antal förslag på absolut nödvändiga åtgärder för att lösa detta. - Först och främst måste vi ha ett klart, lättolkat arbetstidsavtal och också följa det, säger Johan Hansson. - Sedan måste det finnas ett sätt att räkna in alla arbetsuppgifter varje enskild person gör. Just nu tar vissa eldsjälar på sig jobb som de aldrig får betalt för, jag är bara en av dem. Johan Hansson anser också att det måste finnas klara regler för hur man räknar inte bara till exempel undervisning, förberedelsetid och handledning av exjobb - utan också handledning av gymnasiets projektjobb, rekryteringsinsatser, pedagogisk fortbildning (kurser, seminarier etc.), kontakt med studenterna, administrativa uppgifter, kursförbättring, populärvetenskapliga föredrag ... - På SULF-kongressen talade jag med Magnus Taube vid Jönköping International business school. Det visade sig att de har ett mycket bra system för planering och uppföljning av arbetstiden. (se nedan) Vidare anser Johan Hansson att det måste finnas utrymme för personlig utveckling om minst 20 procent på arbetstid, tid som exempelvis kan användas till fortbildning, kurser eller inhämtande av nya rön i respektive ämne. - Det står faktiskt i arbetstidsavtalet, men det fungerar inte. - Och så tror jag att det måste skapas en "morot" som premierar dem som gör något extra. I dag finns inte det. Allt extra man gör adderas ovanpå de 120 procent av heltidstjänst man redan gör inom undervisningen. Nuvarande system uppmuntrar i stället till att man "slår sig till ro" och ger samma gamla kurser - utan förbättringar - år efter år. Johan Hansson menar att detta överarbete är ett allvarligt problem. Det fungerar något eller några år, men sedan tappar man gradvis intresset och entusiasmen och går i värsta fall rätt in i väggen. - Det mycket viktiga rekryteringsarbetet kräver anställda, kursansvariga/examinatorer och program/arenaansvariga med nya friska idéer och entusiasm för ämnena och studenterna, inte utarbetade överstressade stackare, säger Johan Hansson. - Studenterna är inte dumma, man kan inte ”lura” studenterna att läsa vissa kurser, program eller arenor med "kosmetika", alltså enbart PR. Våra utbildningar och kurser är i stor utsträckning för mossiga, det är därför studenterna inte dyker upp, inte i första hand på grund av bristande PR. Utifrån det avtal som finns i Jönköping är det "lätt" att beräkna hur många klocktimmar var och en ska utföra i undervisning eller på annat sätt som räknas av. För personer som har till exempel programansvar har man i Jönköping en mall som ger som mest nedsättning med 35 procent - de största programmen - och som minst 5 procent av den del av tjänsten som inte utgörs av forskning. Inför varje termin görs sedan på personnivå en inplanering av insatser och en uppskattad/beräknad total arbetstid fastställs. I Arbetsmiljökommittén görs en genomgång av respektive ämne och "stickprov" på olika individers planerade arbetstid. I dag godkänns ingen som helst över- eller mertid, förutom för doktorander som får arbeta upp tid för utlandsvistelse under sex månader. Detta i syfte att de ska kunna vara undervisningsfria då. Respektive individs saldo från en termin (och efter genomgång av den verklighet som varit under terminen) flyttas över till nästkommande termin. För mycket timmar en termin har bland annat inneburit att någon fått forskningstid omvandlad till undervisningstid på grund av att personen inte har uppnått de forskningsresultat som var överenskommet eller stipulerat. För professor gäller exempelvis "kravet" på minst tre accepterade och publicerade artiklar i framstående tidskrifter, att vara editor för någon tidskrift eller journal, samt att medverka i editorial board i någon annan, eller jämförliga insatser i forskningen. Utvärdering sker av alla forskare på detta sätt en gång per år. Fotnot: Den som vill ha en kopia av Jönköpings lokala arbetstidsavtal kan maila till redaktören, se länk nedan. Lena Edenbrink