Skip to main content

Stymne-rapporten om rekryteringen klar

Pressmeddelande   •  Okt 16, 2003 11:58 CEST

Tydligare profilering, utveckling av redan befintliga program, differentierad marknadsföring och kanske lite mer mod och så kallat "jävlar anamma".
Så kan man – om man så vill – sammanfatta själva essensen i den analys som enmansutredaren Birgitta Stymne överlämnat till rektor och universitetsstyrelsen och som handlar om studentrekryteringsläget vid Luleå tekniska universitet.

I samband med universitetsstyrelsens sammanträde förra veckan lämnade Birgitta Stymne en muntlig redogörelse för innehållet i sin analys. Uppdraget fick hon som bekant av styrelsen och rektor i juni i år, anledningen var förstås det faktum att antalet sökande till våra civilingenjörsutbildningar sjunkit med 35 procent jämfört med året innan.

Birgitta Stymne, före detta rektor vid Högskolan i Gävle och dessförinnan under många år verksam vid KTH i Stockholm, har i princip fått fria händer när det gäller tillvägagångssätt och metod. Hon har intervjuat ett stort antal nyckelpersoner, samt personer som på olika sätt och av olika skäl har synpunkter på arbetet med studentrekrytering.
Dessutom har hon jämfört antagningssiffror och söktryck med ett antal jämförbara lärosäten som Linköping, KTH, Chalmers och Lund – och hon har självfallet tagit del av officiell statistik från såväl Högskoleverket som Statistiska centralbyrån.

Resultatet har blivit en fullödig sammanställning av såväl tydliga nationella trender som brister och förbättringsmöjligheter i vårt eget rekryteringsarbete.

- Först och främst kan man konstatera att rekryteringsläget i Luleå är markant sämre än i resten av landet. Samtidigt måste man ta i beaktande att lärosätena i hela Norrland har ett sämre söktryck, men Luleå drabbas så att säga mer på grund av sitt geografiska läge, säger Birgitta Stymne.

- Och eftersom Luleå av naturliga skäl är så beroende av extern rekrytering, alltså av rekrytering utanför sitt ”hemområde” (Norrbotten och norra Västerbotten) måste man helt enkelt förstärka arbetet på två sätt.

- Dels när det gäller rena marknadsföringsinsatser, dels när det handlar om att utveckla de redan befintliga programmen.

Tidigare i höstas skrev som bekant fyra av Luleås professorer ett öppet brev till universitetsstyrelsen där man bland annat lyfte fram två skäl till att söktrycket minskat så drastiskt i år. Det handlade enligt deras sätt att se om en alltför ensidig marknadsföring på arenorna, dels om en dåligt utformad webb.

- Jag har inte kunnat hitta något som styrker eller belägger påståendet att det sviktande söktrycket skulle bero på arenorna eller på marknadsföringen av dem, när det gäller webben kan jag dock konstatera att det på studera.nu-databasen inte framgår att Luleås 180-poängsutbildningar är civilingenjörsutbildningar, säger Birgitta Stymne.

- För mig är det ganska uppenbart att arenorna i första hand ska ses som ett komplement till den utbildningsstruktur som finns på universitetet, de är ingen konkurrent utan mer ett sätt att nå andra grupper studenter än de mer traditionella, ett uppdrag som ju alla universitet och högskolor fått av riksdag och regering.

- Det är också viktigt att komma ihåg att detta att marknadsföra ett delvis helt nytt sätt att rekrytera för att så småningom få fler studenter att läsa teknik, det är något som tar och måste få ta tid. Därför skriver jag också att även marknadsföringen av arenorna måste skärpas till och intensifieras.

Birgitta Stymne anser vidare att Luleå tekniska universitet måste bli betydligt bättre på att värna de specialiteter som finns, det handlar om att lyfta det som är unikt för just Luleås utbildningar och att lansera de olika civilingenjörsprogrammen på ett smart och lite tyngre sätt. Ett exempel är teknisk fysik där vi är det enda lärosäte i Sverige som har fokus på optik, ett faktum som måste lyftas fram i betydligt högre utsträckning än hittills – ett synsätt som går att applicera på fler program.

Stymne anser också att redan befintliga program måste utvecklas. Eftersom konkurrensen ökar och det tillkommit en rad tekniska utbildningar på lärosäten i de mer tätbefolkade områdena i vårt land måste vi betona och förstärka det vi har – och se till att vi har lite mer.

Birgitta Stymne lämnar i sin rapport en rad exempel på hur vi ska kunna öka rekryteringen på såväl kort som på lite längre sikt.
Att satsa mer på differentierad marknadsföring både när det gäller insatserna i olika landsdelar är ett sätt, men Luleå måste också marknadsföra olika utbildningar på olika sätt. Redan i dag vet vi att vi rekryterar fler studenter från vissa delar av södra och mellersta Sverige än från andra delar – detta arbete bör förstärkas och dessutom utvidgas till att omfatta också de andra, mer ”oprövade” delarna.

Birgitta Stymne föreslår även en utökad internationalisering i form av fler magisterutbildningar, en satsning på tvååriga teknikutbildningar som kan utgöra bas för rekrytering till de olika ingenjörsutbildningarna samt möjlighet att i betydligt högre utsträckning än i dag läsa teknikämnen på distans.

- I Luleå är ni duktiga på distansutbildningar, och ni har en hel del kurser inom IT och data exempelvis. Däremot lyser rena teknikämnen med sin frånvaro – självklart är det möjligt att ge vissa kurser inom de olika civilingenjörsprogrammen också på distans, säger Birgitta Stymne.

I rapporten lyfts också behovet att utveckla nya rekryteringsvägar fram, vissa av de aktiviteter som finns är bra, men de måste analyseras och framför allt utvecklas.

- Att tydligt analysera vilka de olika målgrupperna är i varje enskild rekryteringsinsats är oerhört viktigt.

I samband med den presskonferens som hölls under torsdagen och där rapporten presenterades för länets medier, betonade också rektor Ingegerd Palmér detta – en tydlig målgruppsanalys och en differentierad marknadsföring.

- Jag kan inte annat än konstatera att Birgitta Stymnes analys innehåller en grundlig genomgång av ett antal faktorer som är viktiga för oss i vårt fortsatta arbete med studentrekryteringen, en fast grund för oss att stå på i de fortsatta diskussionerna. Hon är dessutom mycket tydlig i sina formuleringar och pekar ut ett antal framkomliga vägar, säger Ingegerd Palmér.

- Att vi måste vässa vår marknadsföring är givetvis ingenting nytt, det vet vi, nu har vi dessutom ett jämförelsematerial vad gäller de mer nationella trenderna som vi behöver när vi beslutar om hur det fortsatta arbetet ska se ut.

- Nu under hösten kommer vi att anställa en ny marknads- och informationschef, och vi kommer dessutom att satsa en hel del internt arbete på att stärka vårt eget profilarbete, något som är viktigt för vår självbild, som ju är den som ligger till grund också för vårt utåtriktade arbete.

På en direkt fråga om hur orolig hon är för utvecklingen svarade rektor Palmér att det självfallet är viktigt att ta söksiffrorna på allvar.

- Samtidigt vet jag att vi står oss väl i konkurrensen när det gäller en rad faktorer som kvaliteten på utbildningarna som inom parentes sagt står sig väl i konkurrensen, något som inte minst våra avnämare ständigt ger oss belägg för. Vi tillhör definitivt de högskolor i landet som är bäst på att ta emot studenterna, vi har en god studiemiljö och våra studenter påpekar ständigt att sammanhållningen studenterna emellan är mycket god.

- Dessutom har vi mycket duktiga och framgångsrika lärare, som tar sin uppgift på stort allvar och som på olika sätt prioriterar närheten till studenterna. Vi vet att många som kommer hit är förvånade just över den närheten, till skillnad mot många andra lärosäten är det här möjligt och välkommet att slinka in till sin lärare eller professor för att fråga, för att få stöd och handledning.

- Det ska vi värna och bli ännu duktigare på att hålla fram också i vår marknadsföring, det och de specialiteter vi har och som inte finns på andra håll.
/Lena Edenbrink

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera