Skip to main content

Till minne av Anna Lindh: Gående manifestation från Regnbågsallén till Stadshuset

Pressmeddelande   •   Sep 12, 2003 13:55 CEST

Drygt ett 100-tal studenter och anställda samlades under fredagen utanför B-husets entré för att hedra minnet av utrikesminister Anna Lindh.

- Det känns tomt och konstigt att gå iväg till undervisning och föreläsande en sådan här dag, sa Staffan Hansson efter det att de församlade hållit en tyst minut.

Initiativet till samlingen kom från Mikael Andersson och det brev han skrev och distribuerade ut till anställda och studenter under förmiddagen kan du läsa här nedan.


Professor Staffan Hansson var den som tog till orda när drygt ett 100-tal anställda och studenter samlades under flaggorna utanför B-husets entré på slaget 13.00 på fredagen.
Han började med att utlysa en tyst minut till minne av Anna Lindh, en människa som betytt så mycket för bland annat Sveriges utrikespolitiska anseende både i Europa och i resten av världen.

Därefter tog Staffan Hansson åter till orda.

- Först vill jag tacka Mikael för att han tog detta initiativ. Och trots att jag inte på något sätt blivit ombedd att säga någonting vill jag ändå försöka göra mig till tolk för det jag tror att många av oss som samlats här känner i dag.

- Det känns tomt att gå till undervisning och föreläsande en sådan här dag. Men samtidigt är det kanske precis det vi måste göra, låta livet gå vidare.

- Vi som är lärare och undervisar här glömmer lätt bort detta att vi inte bara ska se till att ni får bra och användbara kunskaper och en förstklassig utbildning - vi som universitet har också ett ansvar att göra er studenter till medmänniskor, sa Staffan Hansson.

Därefter inledde ett antal studenter och anställda, med Mikael Andersson i täten, en vandring till Stadshuset inne i centrala Luleå.
Många valde att i stället åka bil eller buss, för att senare ansluta längs med Kungsgatan eller Storgatan.

Här följer det brev Mikael Andersson skickade ut under fredagsförmiddagen.


En människa har dödats för att hon hade modet att ge röst åt de värderingar hon bar i sitt hjärta. Om fler hade haft hennes mod skulle världen se bättre ut.
Martin Luther King sa att "den yttersta tragedin är inte de onda människornas brutalitet utan de goda människornas tystnad".
Jag kan inte låta bli att ställa mig frågan: Kommer fler människor att tystna nu?
Jag hoppas inte det.

När Olof Palme rycktes bort var jag 18 år.
Jag minns sorgen som delades av en nation. Jag minns hur sorgen efterhand övergick i en kyla som spred sig i landet och hur kylan senare förbyttes i den exalterade klappjakten på en mördare. Jag minns hur jakten på misstänkta kom att användas som underhållning i TV, radio och tidningar.
Jag minns inte något om människan Olof.
Nu vet jag, men jag minns det inte, att han liksom Anna var orädd att dela med sig av sina tankar och känslor. Jag minns inte att jag delade någon sorg med mina medmänniskor. De verksamheter som jag ingick i fortsatte som om inget hänt.

Jag vill inte komma att minnas Annas död på det sätt jag minns Olofs. Jag vill heller inte komma att minnas mig själv som att jag lät det hela passera utan att jag givit röst åt det jag känner.
Jag vill kunna minnas den nära tiden efter Annas bortgång som en tid då människor i min omgivning tillsammans visade respekt för en enda människas liv. Jag vill kunna minnas tiden som en tid då vi tillsammans visade att det öppna, solidariska samhället består därför att de goda människorna gör sina röster hörda och därför att de vågar gå till konkret handling.

Klockan 13.00 i dag fredag kommer jag att befinna mig vid Centrumhusets (B-huset) flaggstänger.
Klockan 13.10 kommer jag att börja gå ner mot Stadshuset och på vägen passera de valstugor där politiker samlas för att prata med människor kring det som skett.
Vid Stadshuset kommer jag att sätta ned ett ljus för att markera min sorg inför Annas bortgång. Med ljuset markerar jag också mitt stöd för det öppna samhället.
Om fler ansluter sig från universitetet kan promenaden ned till Stadshuset ses som en symbolhandling där universitetet, som bör präglas av den fria tanken, ger ett aktivt stöd åt enskilda människors frihet att handla och tänka politiskt.

Jag välkomnar eventuella initiativ till att hålla tal, antingen innan promenaden startar eller också senare nere vid Stadshuset. Jag kommer dock själv inte att hålla något tal.

Jag önskar alla studenter, forskare, lärare och annan personal välkomna att delta.
/Mikael Andersson

Fotnot: I ett brev till prefekter och enhetschefer har förvaltningschef Staffan Sarbäck på uppdrag av rektor öppnat för möjligheten att tillgodose de behov som kan vinnas för studenter och anställda att delta i olika typer av manifestationer med anledning av Anna Lindhs död, enskilt eller i grupp.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera