Vem får kallas talang? Ny forskning synar fotbollens urval

När fotbolls-EM 2025 drar igång riktas blickarna mot talangerna som tagit sig hela vägen till eliten. Men hur har de kommit dit, och vilka har sorterats bort på vägen? En ny avhandling från Malmö universitet visar hur subjektiva urval och strukturer i klubbar, medier och teknik avgör vem som får kallas talang.

– Många unga idrottare drömmer om en elitkarriär och lägger ner mycket tid och kraft. Ofta används ordet talang som om det handlade bara om en medfödd gåva, men i verkligheten ligger det år av träning, uppoffring och tur bakom, säger Leah Monsees som nyligen disputerade vid institutionen för idrottsvetenskap vid Malmö universitet.

I avhandlingen tittar hon bland annat på hur en svensk och en tysk klubb i sina ungdomsavdelningar använder begreppet talang i samband med urval och utveckling av elitspelare.

– I båda länderna ses talang som en kombination av färdigheter, egenskaper, utvecklingspotential och resultat av miljö. Men när man tittar närmare på hur begreppet faktiskt används i respektive kontext syns skillnader. Samma individ kan uppfattas som en talang i det ena sammanhanget – men inte i det andra.

Tekniska verktyg för att mäta prestationer
Leah Monsees har även analyserat hur ordet tillämpas i medier och hur klubbarna använder tekniska verktyg för att identifiera talanger genom att mäta prestationer och förutsäga fysisk utveckling.

– Det finns strukturer och maktfördelning inom klubbarna och en press från industrin på att använda teknik. Men oftast saknas kunskap och tid att lära sig hur man använder och utvärderar tekniken. Yngre spelares utveckling är dessutom sällan linjär. Därför spelar tränarnas magkänsla, erfarenheter och kulturella normer fortfarande avgörande roll.

Leah Monsees konstaterar att "talang" inte är ett entydigt begrepp. Det används på olika sätt av olika aktörer: tränare, spelare och förbund, och kan förstås som medfödd, utvecklingsbar eller situationsbunden. Globalisering och kommersialisering påverkar också, liksom en press att optimera sporten.

Vad hoppas du att din forskning ska bidra med?
– Det viktigaste är att öka medvetenheten i klubbarna och bland talangscouter. Det är nödvändigt att sätta sig in i individens förutsättningar. Klubbarna får inkomster genom att sälja spelare, men de behöver förstå vad det innebär för en 16-åring att bli skickad ensam till ett annat land.

Leah Monsees tror att fotbollsklubbarna, och även klubbar inom andra sporter, har allt att vinna på att definiera urvalskriterier och fundera på hur ordet talang används och förstås.

– Det är avgörande att förstå vilka konsekvenser det kan få att bli – eller inte bli – kallad talang. Att kallas talang kan motivera, eller skapa press. De som inte får etiketten riskerar att tappa självförtroendet och lämna sporten, trots att de hade kunnat utvecklas med rätt stöd.

Kontakt:
Leah Monsees, tfn 0769-31 01 78
e-post: leah.monsees@mau.se