Pressmeddelande -
Effektiva metoder för riskbedömning av karies behövs
Om man kan finna ett effektivt sätt att avgöra om en patient riskerar att utveckla karies eller inte, kan man skräddarsy behandling och uppföljning för varje patient. I en ny avhandling vid Malmö högskola utvärderar tandläkaren Anna Senneby en ny riskbedömningsmetod som kan vara vägen fram.
Den nya metoden innebär mätning av andelen syratoleranta bakterier på tandytorna. Hög andel syratoleranta bakterier är en förutsättning för utveckling av karies.
— Vi har testat metoden kliniskt för att se om den kan förutsäga kariesutveckling hos patienter, säger Anna Senneby, som betonar att metoden måste utvärderas i kliniska studier med flera års uppföljning. Studien visade, efter ett års uppföljning, att personer med en låg andel syratoleranta bakterier i munnen sällan utvecklade karies.
— Resultaten visar också på stora variationer i metodernas effektivitet beroende på egenskaper hos gruppen du undersöker. Effektivteten varierar bland annat beroende på om många i gruppen har karies och hur svåra kariesangreppen är.
Enligt socialstyrelsen har 35 procent av alla tolvåringar i Sverige karies.
— Vi vill förstås hitta alla som riskerar få karies för hinna sätta in förebyggande åtgärder i tid, säger Anna Senneby
I avhandlingen har Anna Senneby också utvärderat de riskbedömningsmetoder som i dag används för att förutsäga vem som får karies. Gemensamt för dem är att de vetenskapliga bevisen för effektiviteten är svaga, vilket inte nödvändigtvis betyder att metoden är dålig.
— Man måste välja riskbedömningsmetod och tröskelvärde - vad som anses sjukt eller friskt - efter vad man vill uppnå. Hur mycket karies har patienterna? Var sitter kariesangreppen? Vill man exempelvis förhindra små hål hos alla ungdomar, då väljer man tillvägagångssätt efter det, säger Anna Senneby.
Att göra riskbedömning utifrån patientens tidigare karieserfarenhet är en rimlig metod i dagens kunskapsläge, enligt Anna Sennby.
— Den är väl utvärderad och ingår som en del i den kliniska undersökningen. Dess effektivitet varierar men generellt är metoden effektiv gällande de personer som inte har några tidigare kariesangrepp, de förblir friska även i framtiden, säger Anna Senneby.
Kontakta Anna Senneby: anna.senneby@mah.se, 040 665 84 28
Ämnen
Regioner
Den 1 januari 2018 blir Malmö högskola universitet. Lärosätet startade 1998 och har vuxit till landets största högskola med 1 800 medarbetare och omkring 24 000 studenter. Malmö högskola utbildar framtida lärare, sjuksköterskor, tandläkare, socionomer men även samhällsvetare, ingenjörer, stadsplanerare, interaktionsdesigners och idrottsvetare. Forskningen är flervetenskaplig och samhällsnära inom områden som till exempel migration och flyktingfrågor, urbana miljöer, sakernas internet, biofilm och biologiska gränsytor, sexologi, hälsa och tandvård. Samarbeten sker på bred front med såväl näringsliv som offentlig sektor.
