Skip to main content

Nu har Malmö fått sin första professor i serieteckning

Pressmeddelande   •   Mar 10, 2020 07:30 CET

Intresset för serieforskning är växande, menar Gunnar Krantz. Foto: Håkan Röjder

Han myntade Seriestaden Malmö redan 1998. Nu har Gunnar Krantz blivit Malmö universitets första konstnärliga professor i visuell kommunikation och teckning.
​– Serier är en metod för att ta reda på saker, säger Gunnar Krantz.

I Malmö kan du börja lära dig teckna serier redan när du går i grundskolan. Du kan studera serier upp på universitetsnivå. Det här har Gunnar Krantz bidragit till. Han har utbildat serietecknare i drygt tjugo år. Söktrycket är fortsatt högt.

Varför är intresset då så stort för serier?

– Med serier kan du kommunicera det du vill säga på ett effektivt sätt med små resurser. Det räcker med papper och penna. Tack vare plattformar som Instagram och Webtoon kan du idag snabbt nå en väldigt stor publik. Det finns ett tillgängligt och direkt tilltal i serier som är svårt att värja sig mot, säger Gunnar Krantz.

Driver på tillsammans
​Serieforskningen är på uppsving. Men på många håll är serieforskarna ensamma på sin kammare. På Malmö universitet är det dock flera som ägnar sig åt serier på olika sätt.

I Malmö är det helt enkelt självklart med serier.

– När jag började utbilda serietecknare sa många att man inte kunde lära sig detta i skolbänken. Jag tror att det är precis tvärtom. Det är viktigt, oavsett om du är student, serietecknare eller forskare, att hamna i ett socialt sammanhang med andra som driver på, säger Gunnar Krantz.

Liv Strömquist lyser starkt
​Vid sidan om den akademiska banan har Gunnar Krantz ägnat sig åt egna serieprojekt. Han har en diger utgivningslista bakom sig och ser många fördelar med att kombinera det kreativa med det teoretiska.

– På Malmö universitet erbjuder vi kurser i serieskapande som står på vetenskaplig grund. Genom att ta in det teoretiska får du som serieskapare en djupare förståelse för konstformen. Då kan du också göra något som är nyskapande på ett mer medvetet sätt, säger Gunnar Krantz.

Serier är alltså självklart i Malmö. Liv Strömquist är ständigt närvarande i serieforskningen, berättar Gunnar Krantz. Han lyfter även fram det feministiska seriekollektivet Dotterbolaget som organiserade sig för att möta en mansdominerad bransch.

Men finns det någon särskild Malmöklassiker? Gunnar Krantz nämner den självbiografiska ”Wage slaves” av Daria Bogdanska. Hon flyttade till Malmö för att gå Serieskolan och började jobba på en av krogarna på Möllan.

– Daria Bogdanska gjorde om sina upplevelser till en levande och gripande berättelse. Det är en bok jag gärna sätter i händerna på vem som helst för att visa vad man kan göra med serier, säger Gunnar Krantz.


Kontaktperson: Gunnar Krantz, professor i visuell kommunikation och teckning., 072-5701705, gunnar.krantz@mau.se


FAKTA: Om Gunnar Krantz
​Gunnar Krantz är nybliven professor vid Malmö universitet – men också serieskapare och bildkonstnär. Vid Malmö universitet har han varit anställd sedan 2010. Innan dess var han lärare och kursansvarig på Serieskolan i Malmö samt universitetslektor vid Högskolan för design och konsthantverk (HDK) vid Göteborgs universitet.

Gunnar Krantz har varit tongivande inom svensk serieutbildning. Oavsett lärosäte eller skola har han tagit fram och utvecklat kurser i serier – som ”Serieteckning och visuellt berättande” vid Malmö universitet. Han debuterade 1986 med ”Alger” som vann Urhunden-priset för årets svenska originalseriealbum.

Dessutom är han verksam som bildkonstnär, inriktad på foto-, video- och konceptkonst. Han har bland annat ställt ut på Dunkers kulturhus och på danska museet Louisiana i Humlebæk.


FAKTA: Om serier
​En milstolpe för seriekonsten var Art Spiegelmans Pulitzer-belönade serieroman ”Maus” från 1986 om Förintelsen, som inspirerade fler serieskapare att arbeta dokumentärt genom att leta i arkiv och ta del av vittnesskildringar. Självbiografiska serieböcker är vanliga. Här finns till exempel den hyllade ”Persepolis” av den iranska serieskaparen Marjane Satrapi. Under 1990-talet kom en stor självbiografisk våg, med bland andra den svenska serietecknaren Mats Jonsson som uttryckt att han vill teckna hela sitt liv. Journalistisk metod är också populärt och ett exempel på detta är Joe Sacco, mest känd för sina seriealbum ”Palestine” and ”Safe Area Goražde”.


-------------------------------------------------------------------------

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

- 24 000 studenter

- 83 professorer, 430 disputerade lärare, 264 doktorander 

- 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.