Skip to main content

Tandlossningssjukdomar behöver definieras bättre

Pressmeddelande   •   Maj 17, 2018 09:03 CEST

Behandlingen mot tandlossningssjukdomar måste individanpassas mer, säger Aleksandar Milosavljevic som 18 juni lägger fram avhandlingen Periodontal treatment strategies in general dentistry vid Malmö universitet

Definitionen av vad som är friskt och vad som är sjukt måste bli tydligare och parodontal behandling behöver individanpassas i större utsträckning. Dessa slutsatser dras av Aleksandar Milosavljevic i en ny avhandling där han undersökt hur tandvården bedömer och behandlar patienter med tandlossningssjukdomar.

— Jag vill veta hur behandlare i allmäntandvården gör och hur de bedömer vanliga patienter. Från patienter som har nästan ingen sjukdom alls till patienter med lite mer bekymmer, säger Aleksandar Milosavljevic, doktorand vid Malmö universitet.

300 deltagare
Avhandlingen består av fem delar: fyra delarbeten bygger på fiktiva, patientfall med olika parodontala tillstånd, det vill säga tandlossningsrelaterade problem. Runt 300 tandläkare, tandhygienister, studenter och specialister har fått besvara en enkät om hur de bedömer och skulle behandla var och en av de olika patientfallen. 

— Mer än hälften av den vuxna befolkningen har någon form av parodontal sjukdom, därför är det väldigt viktigt att vi kan definiera vad som är sjukt och behöver behandlas och vad som inte är det, säger Aleksandar Milosavljevic.

Enkätsvaren skilde sig åt. Särskilt i de mer svårbedömda fallen i gränslandet mellan parodontalt sjukt och friskt, där vissa valde att sätta in behandling och andra inte.
— Många som anses vara friska kan ändå ha en liten blödning i tandköttet. Min undersökning visar att definitionen på sjukt eller friskt inte är helt självklar och att man kan bedöma olika.

Liknande behandling oavsett tillstånd
Undersökningen visade vidare att de olika patientfallen fick i stort sett samma behandling, oavsett sjukdomens omfattning. Bilden bekräftades i den femte delen av avhandlingen som består av djupintervjuer med tandhygienister. Aleksandar Milosavljevic ville veta vilken upplevelse som förenar dem som utfört behandling mot tandlossningsrelaterad sjukdom. Även om det finns variationer så är intrycket att behandlingen blir standardiserad. Behandlingen upplevs som rutin och följer ett bestämt innehåll, menar Aleksandar Milosavljevic.

—Eftersom behandlingen inte alltid individanpassas, kan detta leda till att vissa patienter överbehandlas och andra underbehandlas. Det kan innebära att resurserna inte utnyttjas effektivt. Vi behöver alltså individanpassa behandlingen mer, men också få bättre definition på vad som är friskt och sjukt, säger Aleksandar Milosavljevic

Kontakta Aleksandar Milosavljevic: aleksandar.milosavljevic@mau.se040-665 85 53

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

- 24000 studenter, varav 12300 på helårsbasis.

- 1800 anställda, varav 75 professorer, 400 disputerade lärare.

- 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.