Malmö stads årsredovisning 2011

Malmö stads årsredovisning för 2011 har presenterats för kommunstyrelsen. Det ekonomiska resultatet för året var starkt och slutade med ett plus på 492 miljoner kronor. Resultatet beror bland annat på att skatteintäkterna ökat mer än budgeterat och reavinster på 230 miljoner kronor. Det här betyder att Malmö stad för sextonde året i rad uppfyller kravet på en ekonomi i balans.

Malmös befolkning ökade med 3800 personer under 2011. Detta medför ökade krav på den kommunala servicen och utbygganden av förskolan har fortsatt under året. Nästan 1000 nya platser tillkom. Trots den kraftiga ökningen av antalet barn i förskolan har kommunen kunnat erbjuda plats inom lagstadgad tid, och från och med september erbjuder kommunen också barnomsorg nattetid för att underlätta för föräldrarna. I höstas infördes även en progressiv avgiftsmodell inom barnomsorgen med lägre avgifter för låginkomsttagare, ett sätt att värna de mest utsatta.

Antalet kommunanställda ökade med 680 och uppgår i dag till 20 900.

– 2011 var en andningspaus för våra verksamheter efter några svåra år. Konjunkturkurvan kan närmast liknas vid ett W där vi under förra året befann oss i mitten. Nu måste vi bromsa in igen för att ge verksamheterna en mjuklandning inför den svåra tid som kommer med kärvare ekonomi och ökad arbetslöshet, säger Ilmar Reepalu (S), kommunstyrelsens ordförande.

Investeringar

Investeringarna är fortsatt höga och uppgick förra året till 1180 miljoner kronor, även om de minskat något jämfört med tidigare år. Med hjälp av resultatet på 492 miljoner kronor och avskrivningar på 651 miljoner kronor kunde 97 procent av investeringarna finansieras med medel från den löpande verksamheten.

– Det är klokt att investera i lågkonjunktur, dels får man bättre anbud –mer för pengarna– samtidigt som vi minskar arbetslösheten, säger Ilmar Reepalu.

Arbetsmarknad

Antalet nyregistrerade företag i Malmö ökade med 13 procent under de tre första kvartalen 2011. Trots det ökar arbetslösheten i Malmö och uppgår i dag till cirka 14 procent. Samtidigt har vi en ungdomsarbetslöshet på nästan 23 procent. Den ökade arbetslösheten sätter spår, bland annat i ökningen av antalet personer med försörjningsstöd och därmed den ökade barnfattigdomen. Malmö har i dag högst barnfattigdom bland de större städerna i Sverige. Orsaken är bland annat försämrad ersättning till sjukskrivna och arbetslösa, vilket gör att de måste komplettera sin försörjning med ekonomiskt bistånd. Kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd har, per månad, ökat från 40 till 70 miljoner kronor under en period av några år. 2011 uppgick det ekonomiska biståndet till drygt 815 miljoner kronor.

För att motverka den ökade ungdomsarbetslösheten har kommunen gjort stora satsningar under 2011. Ung i Sommar fick utökat anslag och kunde erbjuda fler platser, medan Praktik till 1000 blev en permanent verksamhet. Under 2011 fick 922 ungdomar en praktikplats härigenom. Satsningen SEF Unga blev också permanentad.

Malmö är en stad med en växande mötesverksamhet. Antalet gästnätter på Malmös hotell ökade med 170 procent förra året och 42 större kongresser ägde rum i staden. Kongresserna är en viktig inkomstkälla för Malmös växande besöksnäring och skapar positiva effekter för såväl handels-, restaurang- som transportverksamheten.

– Den statliga nivån har egentligen ansvaret för arbetslöshetsbekämpningen men den är långt ifrån tillräcklig och därför måste Malmö själv göra mycket för att motverka ökningen av ungdomsarbetslösheten. Det gör vi med investeringar och satsningar, särskilt på de arbetslösa ungdomarna. Alternativet är att vi riskerar att förlora en hel generation ungdomar. Det vore en katastrof för den enskilde och mycket stora kostnader för samhället, säger Ilmar Reepalu.

– Malmö har många goda exempel på insatser som fler kommuner och företag borde ta efter, säger han.

Skola

Hösten 2011 började de första eleverna i den nya gymnasieskolan kallad GY11 som består av sex högskoleförberedande program, tolv yrkesprogram och fem introduktionsprogram. Antalet elever i kommunala gymnasieskolor minskade med nästan 900 medan antalet elever hos de fristående gymnasieskolorna ökade.

Utbildningsresultatet inom gymnasieskolan är nästintill oförändrat. Andelen elever som fullföljer sin gymnasieutbildning inom fyra år med slutbetyg från ett nationellt program är 83,3 procent, vilket är en minskning med 0,5 procent jämfört med 2010.

Verksamhetens resultat

Av årsredovisningen kan man också utläsa bland annat följande:

Antalet hemlösa uppgick förra året till 1039 personer, vilket är en ökning med 139 personer. Kostnaderna för hemlösheten ökade med 14 procent och uppgick till 153 miljoner kronor 2011. Antalet hemlösa barn ökade med 44 till 224, vilket är det största antalet under de år som hemlöshetsräkningarna gjorts.

– Flest hemlösa barn finns det i Rosengård, vilket delvis kan förklaras av den trångboddhet som EBO-lagstiftningen bidrar till, säger Ilmar Reepalu.

– Vi är fortfarande i turbulenta ekonomiska tider. Försiktighet och återhållsamhet är oerhört viktigt. Det primära för oss är att barn och unga inte kommer i kläm, och där vill vi i Miljöpartiet vara tydliga. Årsredovisningen visar att våra förvaltningar hörsammat kommunledningen att agera förnuftigt och sparsamt, vilket är oerhört glädjande i dessa svåra tider, säger Fredrik Fernqvist (MP), ledamot i kommunstyrelsen.

– Det är mycket positivt att arbetet med genuspedagogik nu tagit fart i de flesta stadsdelar och i utbildningsnämnden. Det är viktigt att killar och tjejer får samma möjligheter i skolan. Vi ser också en mycket positiv utveckling av arbetet med jämställdhetsintegreringsplanen, säger Hanna Gedin (V) kommunalråd med ansvar för jämställdhetsfrågor

Ärendet kommer att tas upp i kommunfullmäktige den 12 april 2012.

Kontaktpersoner

Ilmar Reepalu, 040-34 10 02

Fredrik Fernqvist, 0733-62 92 06

Hanna Gedin, 0768-68 61 24

Åsa Waldemarsson, pressekreterare, 040-34 11 06

(Ärende 36)