Skip to main content

Malmö stads årsredovisning 2012

Pressmeddelande   •   Feb 27, 2013 15:30 CET

 

Malmö stads årsredovisning för 2012 presenterades för kommunstyrelsen på onsdagen. Det ekonomiska resultatet uppgick till 193 miljoner kronor, jämfört med 492 miljoner kronor föregående år. Resultatet innebär att kommunen uppfyller kravet på en ekonomi i balans för sjuttonde året i rad.

Under året har det gjorts en omfattande och genomgripande översyn av Malmö stads skolorganisation med syftet att skapa en likvärdig skola och ge alla elever de allra bästa förutsättningarna att klara skolan. Under hösten fattades det ett beslut om en ny skolorganisation som, förutom att skapa en bättre skola, förbättrar möjligheten att leda och styra verksamheten.  

Utbyggnaden av förskolan var fortsatt intensiv under 2012. Antalet barn i förskolan ökade med 1100, men trots den kraftiga ökningen har förskolan kunnat erbjuda plats inom lagstadgad tid. Behovstäckningen var 98,8 procent under året.  

– Beslutet om en ny skolorganisation innebär att vi till stor del bygger kommunens organisation utifrån skolans och förskolans behov eftersom det är en så viktig och grundläggande verksamhet för både individen och Malmö. Med tydligare styrning och ledning kan vi utkräva ansvar och skapa bättre möjligheter för alla elever, säger Ilmar Reepalu (S), kommunstyrelsens ordförande.

– Vi riggar kommunens organisation utifrån förskolans och skolans behov. Vi skapar en tydligare styrning och ledning och bättre möjligheter att utkräva ansvar. Vi ska också bygga upp ett kraftfullt utvecklingsstöd, samla och stärka kompetensen och jobba systematiskt med forskning och beprövad erfarenhet, säger han.

Investeringar

Årets investeringar uppgick till 1844 miljoner kronor, vilket är cirka 300 miljoner kronor mer än föregående år. Verksamheten finansierades till 38 procent av skattemedel medan 18 procent finansierades av försäljningar av främst exploateringsfastigheter, och resterande 44 procent genom minskade finansiella nettotillgångar.

– Till följd av den kraftiga befolkningsökningen måste vi ha en hög investeringsnivå, framförallt behövs det förskolor och skolor, säger han.

Arbetsmarknad

Arbetsmarknaden i stort har haft en svag tillväxt, vilket har påverkat Malmö. 

Här ökade arbetslösheten något under 2012 jämfört med förra året och uppgick i december till 14,2 procent. Ungdomsarbetslösheten uppgick till 23,3 procent. Den fortsatt höga arbetslösheten har inneburit att antalet hushåll med försörjningsstöd också har ökat. Det genomsnittliga antalet hushåll per månad som fick försörjningsstöd eller introduktionsersättning uppgick år 2012 till 9205, vilket var en ökning med i genomsnitt 186 per månad. Under de senaste fem åren har kostnaderna för den ekonomiska hjälpen ökat med mer än 260 miljoner kronor, samtidigt som Anders Borg genomfört skattesänkningar som mest gynnat de välbärgade. Detta har skapat stora och växande klyftor i samhället och därför en mycket stor övervältring av kostnader från staten till kommunerna, en övervältring som motsvarar cirka 55 öre på skatten.

Den ökade arbetslösheten bidrar också till en ökad fattigdom eftersom försämrade ersättningar till sjukskrivna och arbetslösa tvingar människor att söka försörjningsstöd.  

Under året deltog 5668 personer i Malmö stads arbetsmarknadsinsatser inom JobbMalmö. Av de 3658 deltagare som avslutade sin tid hos JobbMalmö under året gick 2850 vidare till arbete, arbetssökande eller studier.  

Skolan

I juli tar en ny organisation med tre nya nämnder; en förskolenämnd, en grundskolenämnd och en gymnasienämnd; över ansvaret för skolorna från stadsdelarna och utbildningsnämnden. Den nya organisationen ska ge rätt förutsättningar för en ökad måluppfyllelse och en likvärdig skola.  

Under året har kommunstyrelsen fattat beslut om en skolsatsning för ökad måluppfyllelse med inriktning mot språkutvecklande ämnesundervisning, flerspråkig ämnesundervisning, formativ bedömning och fortsatt utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet.

Medarbetarna

Medarbetarna är Malmö stads viktigaste resurs, deras engagemang, kompetens och ansvar är en förutsättning för att kunna bedriva en verksamhet av hög kvalité. Därför är det viktigt att kommunen också framöver är en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera, behålla och utveckla medarbetare med rätt kompetens. Under 2012 har man därför genomför en rad kompetens- och personalförsörjnings-insatser, bland annat för att nå nya medarbetare. I mars undertecknades ett nytt samverkansavtal som tagits fram gemensamt av arbetsgivaren och de fackliga organisationerna om hur man skapar ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Under året uppgick medelantalet medarbetare inklusive visstidsanställda till 21 536, vilket är 638 fler än 2011.   

Hemlöshet

Antalet hemlösa i Malmö har minskat från 1039 till 997 mellan 2011 och 2012.

Den främsta orsaken till hemlöshet är inte social problematik eller psykiska problem utan bostadsbrist, så kallad strukturell hemlöshet. Den stora minskningen återfinns dock i den socialt betingade hemlösheten och främst i gruppen missbrukare. Den strukturella hemlösheten är en konsekvens av den bostadsbrist som finns och som innebär att ekonomiskt svaga hushåll inte kan konkurrera på bostadsmarknaden. Lite mer än 50 procent av Malmös hemlösa under 2012 var hemlösa enbart på grund av bostadsbristen. Bostadsbyggande är primärt en fråga för regeringen men Malmö stad har under året lyft frågan om bostäder för unga, bland annat genom den nationellt uppmärksammade och framgångsrika boutställningen, med tillhörande arkitekttävling, UngBo 12.  

– Utställningen om ungas boende, UngB0 12, blev en succé men också en påminnelse för bostadsministern Stefan Attefall om att det byggs för få bostäder, vilket hindrar många ungdomar att ta ett första steg ut i vuxenlivet och flytta hemifrån. Vår utställning satte fokus på det, samtidigt som den satte Malmö på kartan. I höst arrangeras en konferens på samma tema, för att ytterligare väcka debatt om det här, säger Ilmar Reepalu (S), kommunstyrelsens ordförande.

– Vi ser att pojkar och flickor har olika måluppfyllelse och trivs olika i skolan och därför är vårt omfattande arbete med genuspedagogik i förskola och skola så oerhört angeläget, säger Martina Nilsson (V), kommunalråd med ansvar för jämställdhet. 

Kontaktpersoner

Ilmar Reepalu, 040-34 10 02

Martina Nilsson, 040-34 10 17

Åsa Waldemarsson, pressekreterare, 040-34 11 06

(Ärende 37)