Malmös elever är trygga i skolan men önskar mer studiero

Malmös elever känner sig trygga i skolan, har hög tillit till sin egen förmåga men tycker inte att det finns tillräckligt med studiero. Yngre elever är också mer positiva till skolan än äldre. Det visar höstens attitydundersökning om hur femte-, sjunde-, och niondeklassare upplever sina skolor och utbildningar. 

Undersökning från höstterminen 2012 visar också att eleverna får stor hjälp av sina lärare, nästan 90 procent svarar att deras lärare hjälper dem i skolarbetet om det behövs. Eleverna tycker också att lärarna är också bra på att förklara så att de förstår, och att de har höga förväntningar på sina elever. De känner också att de kan nå kunskapskraven om de försöker.

Mindre positiva svar ger eleverna på frågor som rör ordningsregler, delaktighet och inflytande samt studiero. En del menar att det bara är lärarna som bestämmer vad eleverna ska arbeta med på lektionerna, men fler flickor än pojkar känner sig delaktiga i undervisningen. Eleverna upplever också att andra stör ordningen i klassrummen.

När det gäller trygghet känner sig flickorna mer trygga i skolan än pojkarna i årskurs nio, medan det är tvärtom i årskurs fem. Fler flickor än pojkar menar att man blir dåligt behandlad av andra om man uppfattas som annorlunda. 

I jämförelse med andra kommuner har Malmö en högre andel positiva svar när det gäller grundläggande värden i undervisningen, men lägre när det handlar om ordningsregler, delaktighet, trygghet, anpassning efter elevens behov och att förhindra kränkningar. Som helhet bedöms Malmös elever vara något mindre nöjda med sin skola än eleverna i Stockholm, men mer nöjda än eleverna i Göteborg.

– Just nu är jag, tillsammans med företrädare från stadskontoret och de nya förskole- och grundskoledirektörerna, ute och diskuterar skolutveckling med alla stadsdelarnas ordförande och förvaltningsledningar. Alla har dragit igång ett ambitiöst utvecklingsarbete, som bygger på förändring i klassrummen. Vi har ett tydligt fokus på måluppfyllelse och systematiskt utvecklingsarbete och självklart är resultaten av den här enkäten, som ju visar hur eleverna uppfattar sin skola, en del vi utgår ifrån, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), skolkommunalråd. 

– Delaktighet och inflytande, och studiero är områden som behöver prioriteras ytterligare och vi försöker fånga in och se till att goda exempel sprids. Det handlar till exempel om att hitta former och verktyg som gör att eleverna känner att de kan påverka sin vardag i skolan. En del av vår stora skolsatsning handlar om att lärarna och eleverna ska arbeta väldigt nära, med ständigt återkommande samtal om målen och om hur det går för den enskilda eleven och om vad som krävs för att eleven ska lyckas och utvecklas. Skolforskningen är väldigt tydlig med att det är en väg till skolframgång, och samtidigt ger det eleverna möjlighet att diskutera och direkt reflektera över hur skolarbetet kan läggas upp och genomföras i dialog med lärarna, säger hon.

– Vi ser allvarligt på att så få elever känner att de har möjlighet till delaktighet och inflytande. Det är centralt att eleverna får vara med att forma skolan då de har ovärderlig insikt om hur det är att vara elev, säger Nils Karlsson (MP), gruppledare och kommunstyrelseledamot.

– I en demokratisk skola är det viktigt med delaktighet och inflytande. Denna undersökning har stor betydelse, den berättar för oss om elevernas upplevelse av sin skola och visar att de inte upplever sig ha så stort inflytande. Vi har en utmaning i att få eleverna att känna sig mer delaktiga i sin skolgång och få större inflytande över sin situation. Det är något som vi kommer att lyfta och arbeta för i den nya skolorganisationen, säger Hanna Gedin (V), ersättare i kommunstyrelsen och ledamot av barn- och ungdomsberedningen.

Kontaktpersoner

Katrin Stjernfeldt Jammeh, 0735-79 97 01

Nils Karlsson, 0703-37 47 06

Hanna Gedin, 0768-68 61 24

Åsa Waldemarsson, pressekreterare, 040-34 11 06

(Ärende 9)