Välfärden i Malmö ojämnt fördelad

Skillnaderna i medellivslängd mellan invånarna i Malmös olika stadsdelar fortsätter att minska, men välfärden är fortfarande ojämnt fördelad mellan stadsdelarna. Det framgår av den Välfärdsredovisning för Malmö stad 2003 som nu redovisats för kommunstyrelsen och som ska behandlas av kommunfullmäktige den 27 maj. För männen skiljer det 7,8 år i medellivslängd mellan den stadsde l där de lever längst (Limhamn-Bunkeflo med en medellivslängd på 79,9 år) och den där de lever kortast (Södra Innerstaden med en medellivslängd på 72,1 år). Två år tidigare var skillnaden i medellivslängd mellan bästa och sämsta stadsdel 11 år. Kvinnorna lever längst i Västra Innerstaden (85,6 år) och kortast i Södra Innerstaden (79,2 år). Som ett skäl till att männen har så kort medellivslängd i Södra Innerstaden anger stadsdelen bland annat att konsumtionen av tobak och alkohol är hög blan d den manliga befolkningen. Detta i kombination med ogynnsamma socioekonomiska faktorer och en förhållandevis hög andel brott mot liv och hälsa innebär hälsoproblem som påverkar medellivslängden. Enligt det speciella välfärdsindex som räknats fram för 2003 är välfärden högst i Limhamn-Bunkeflo (index 9,0) och lägst i Rosengård (index 2,8). Medelvärdet för hela Malmö är 5,5. Även 2002 toppade Limhamn-Bunkeflo, men då var det Södra Innerstaden som hade lägst index. Några andra noteringar ur rapporten: o Beträffande tandhälsan gäller att antalet lagningar bland 19-åringarna i Malmö åter ökar. Det råder stor skillnad mellan stadsdelarna och särskilt 19-åringarna i Rosengård har anmärkningsvärt dålig tandhälsa. o Andelen elever i årskurs 5 som uppnår eller är på väg att uppnå målen i de nationella proven har ökat med cirka en procentenhet mellan 2002 och 2003. o Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga att söka till gymnasiet har å andra sidan minskat med en procentenhet under samma period. Även när det gäller skolresultaten råder stora skillnader mellan stadsdelarna. o Förvärvsfrekvensen ligger på i stort sett oförändrad nivå med stora variationer mellan stadsdelarna. Högst förvärvsfrekvens har Oxie och Limhamn-Bunkeflo (78 procent) och lägst har Rosengård (36 procent). o Bland dem som är födda i utlandet är förvärvsfrekvensen i Rosengård 29 procent och i hela Malmö 41 procent. Bland dem som är födda i Sverige är förvärvsfrekvensen i hela Malmö 74 procent (och allra högst är den i Oxie med 82 procent). o Andelen låginkomsttagare är oförändrad (cirka vart femte hushåll i Malmö har lägre inkomst än 50 procent av medelinkomsten). Största andelen låginkomsttagare finns i Södra Innerstaden och den lägsta i Oxie (8 procent). o Valdeltagandet i det förra valet sjönk i sex av tio stadsdelar. - Välfärdsredovisningen visar att vi fortfarande har skillnader mellan stadsdelarna som vi inte kan acceptera, säger kommunalrådet Birgitta Nilsson (s) i en kom mentar. Vi måste därför fortsätta med och skärpa våra ansträngningar för att skapa ett mer jämlikt Malmö och det kommer vi att också att göra, inte minst med de åtgärder som finns i handlingsplanen Välfärd för alla. - Välfärdsredovisningen ger oss ett underlag för att vi bättre ska kunna analysera var problemen finns och för hur vi bättre ska kunna fördela våra resurser i framtiden. Den visar också hur viktigt det är med ett resursfördelningssystem med vilket vi kan fördela resurserna dit där de bäst behövs. Först när vi kan se att klyftorna i Malmö stadigvarande minskar så kan vi säga att vi har lyckats.