Välfärdsredovisning 2009

Malmö 2010 01 20

För åttonde året i rad presenterar Malmö stad en välfärdsredovisning.

Sedan förra mättillfället har det skett en förbättring avseende knappt hälften av indikatorerna och skillnaderna mellan stadsdelarna minskar något, men alla områden följer inte den positiva trenden och i vissa fall har situationen försämrats.

Rapporten visar att ohälsotalet bland kvinnor och män i Malmö förbättrats. Malmös resultat stämmer väl överens med hur det ser ut i övriga Sverige.

– Vi ser att ohälsotalet för Malmö har blivit bättre. Jag befarar ändå att det inte enbart handlar om att Malmöborna har blivit friskare, utan om att sjuka människor till följd av nationella försämringar i sjukförsäkringen tvingar människor ekonomiskt bistånd för att klara sin försörjning, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh, socialkommunalråd (S) och ordförande i Folkhälsorådet.

– Inom arbetslöshetsförsäkringen har det också skett en nationell nedrustning och i takt med att arbetslösheten ökar kommer vi att se att fler malmöbor blir beroende av försörjningsstöd.   

– Detta är oroande eftersom vi vet att dåliga ekonomiska villkor är en riskfaktor i sig.

Utbildningsnivån bland Malmöborna har blivit högre. Till exempel har andelen män med eftergymnasial utbildning ökat i åtta stadsdelar mellan 2008 och 2009.   

– Det är positivt att utbildningsnivån i Malmö har blivit bättre eftersom det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Längre utbildning ger en starkare position på arbetsmarknaden, som i sin tur påverkar hälsan positivt, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.   

Simkunnigheten hos barn i årskurs fem har ökat markant i stadsdelarna Rosengård, Hyllie, Fosie, Centrum och Kirseberg.

– Det är glädjande att simkunnigheten har ökat eftersom jag vet att stadsdelarna har arbetat hårt med detta. Skillnaderna mellan stadsdelarna är dock fortfarande för stora, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

– Det är inte försvarbart att 96 procent av barnen i Limhamn-Bunkeflo kan simma, medan motsvarande siffra i Södra Innerstaden bara är 26 procent.

Antalet barnfamiljer i Malmö som söker ekonomiskt bistånd minskar i sju stadsdelar. Däremot visar Välfärdsredovisningen också att den ekonomiska stressen bland barnfamiljer ökar.

– Vårt arbete med att minska antalet barn som växer upp i fattiga familjer har gett ett litet men positivt resultat. Därför tar jag signalerna om att barnfamiljerna upplever en större ekonomisk stress på stort allvar. Vi vet att brist på pengar i allra högsta grad påverkar barns hälsa på ett negativt sätt, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh. 

Andelen personer i Malmö som använt narkotika har ökat och störst är ökningen bland män. Centrum, Södra Innerstaden och Västra Innerstaden är de stadsdelar där flest invånare har uppgett att de använt narkotika.

– Under det senaste året har vi gjort stora satsningar för att minska missbruket i Malmö. Vi kan se att fler malmöbor söker hjälp för sina missbruksproblem genom vår satsning på Öppenvårdshuset Gustav, där vi samlat alla kommungemensamma insatser, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Katrin Stjernfeldt Jammeh menar att Välfärdsredovisningen pekar på att Sverige och därmed även Malmö utvecklas i en riktning där skillnaderna ökar mellan de som har jobb och de som står utanför.

– Det framgår tydligt att arbetare, arbetslösa och förtidspensionärer har sämre hälsa i förhållande till tjänstemän, men också att det är stor skillnad mellan de som arbetar och de som är arbetslösa. Vi måste göra vårt yttersta för att skapa ett socialt hållbart samhälle, som erbjuder trygghet för alla och inte enbart för några få, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Kontaktpersoner

Katrin Stjernfeldt Jammeh, 0735-79 97 01

Anna Andersson, politisk sekreterare, 040-34 11 86

Åsa Waldemarsson, pressekreterare, 040-34 11 06