Vilken roll ska folkbildningen ha i det moderna samhället?

Vi lever i en tid av snabba förändringar. Allt är i rörelse och vi går mot en allt mer storskalig, professionaliserad tjänste- och kunskapsekonomi samt ett globalt tankesamhälle – mot det s.k. T-samhället. Hög kunskapsintensitet och närhet till nya tankar och idéer har aldrig varit viktigare än nu. Det gäller individer, men också kommuner och regioner. Speciellt de som befinner sig utanför de ”kreativa hubbarna” och vid sidan av allfarvägarna.

Att attrahera talang, kunskap och kreativitet är ett måste för kommuners tillväxt i det moderna samhället. Små kommuner och mindre tätbefolkade regioner kommer inte att klara av det på egen hand. Det kommer att krävas samarbeten mellan kommunen, ideella organisationer, frivilliga gemenskaper och andra aktörer.

Här har vi inom studieförbunden en viktig roll att fylla.Folkbildningen möter ett växande behov av bildning och kunskap i informationssamhället, vid sidan av det traditionella utbildningsväsendet. Studieförbunden medverkar kraftfullt till framförallt de mindre kommunerna och små orters kunskapsutveckling, integrationsarbete och tillväxtmöjligheter. Över hela landet ges studieförbundens deltagare hundratusentals tillfällen varje år, att under demokratiska former lära tillsammans med andra. Samtidigt vidgar de sina perspektiv, vidmakthåller och utvecklar sina kunskaper och förmågor.

Deltagarna får dessutom med sig så mycket mer än nya ämneskunskaper: att delta i en folkbildningsaktivitetet handlar lika mycket om att få en stärkt självkänsla, höjd livskvalitet och ökat samhällsengagemang som om ett lärande. Genom folkbildningen vänds utanförskap till medverkan, kreativitet, egenmakt, kunskap och jobb. Folkbildningen möter dessutom snabbt och flexibelt nya utmaningar på arbetsmarknaden och skiftande behov av kompetensutveckling.

Vi genomför fler riktade insatser för att nå invandrargrupper – allt för att bidra till de nya svenskarnas integration i samhället i stort och lokalt på orterna. Inom folkbildningen finns en unik förmåga att ta vara på de möjligheter som ett mångkulturellt samhälle bär med sig. Via folkbildningen hittar människor vägar ut ur utanförskap, nya svenskar och nationella minoriteter ges möjligheter till etablering och delaktighet.

Men framförallt har folkbildningen och studieförbunden en förmåga att vara en viktig motor och drivkraft för lokal kulturutveckling. Våra kulturprogram genomförs ofta i samverkan med föreningslivet eller kommunala verksamheter som äldreboenden och ungdomsgårdar.

9 av 10 politiker anser att vår verksamhet är viktig – och minskar på samma gång bidragsnivåerna!
Kommunala företrädare som intervjuats av Folkbildningsrådet, menar att folkbildningen har en viktig uppgift när det gäller att ge kommuninnevånarna tillgång till ett brett utbud av fritidsaktiviteter och bildningsverksamhet. Verksamheter som på många orter annars inte skulle vara möjliga att erbjuda. De menar också att en avsaknad av studieförbundens aktiviteter skulle kunna öka utflyttningen, i synnerhet bland unga. Samtidigt minskar bidragen från kommun och landsting till studieförbunden och dess verksamheter stadigt.

Tittar vi lokalt i regionen Kronoberg, Kalmar och Blekinge är de kommunala bidragen lägre än snittet i riket. När rikssnittet är 35 kr/invånare, ligger snittet i den här regionen på 32,26 kr per person – ett belopp som inte ens räcker till en kopp kaffe och en kanelsnäcka på stan!

Tyvärr tenderar de kommunala bidragen att vara som allra lägst i mindre tätbefolkade kommuner. Med tanke på att det är i mindre orter och kommuner - där utbudet av utbildningar, kultur och andra aktiviteter för ett meningsfullt liv är som sämst - vi behövs som bäst, är detta en mycket oroande utveckling. I många kommuner finns inte längre ekonomiskt stabila villkor för studieförbundens verksamhet, vilket betyder att viktiga delar av den folkbildning och kultur som invånare erbjuds vilar på osäker grund.

Är studieförbundens insatser för ett minskat utanförskap inte värt mer än 32 kr?
Alla verkar vara rörande överens om att det arbete vi gör inom studieförbunden är viktigt, att vi hjälper människor ur utanförskap och arbetslöshet. Men våra möjligheter att utföra vårt uppdrag minskar i samma snabba takt, som de stadigt krympande bidragsnivåerna. På samma gång vet alla att kostnaden för tidiga och förebyggande åtgärder är betydligt lägre än utanförskapets slutgiltiga pris.

Om vi krasst jämför bidragen till folkbildningen med vad ett utanförskap bl.a. beroende på arbetslöshet, långtidssjukskrivning och segregation kostar samhället, så blir tanken svindlande. Kan vi som studieförbund tillsammans med kommuner, landsting och andra aktörer bidra till att 50 individer i Kalmar län inte hamnar i ett livslångt utanförskap, så skulle de insparade samhällskostnaderna istället kunna användas till 244 nya fritidsgårdar alternativt till mer än 10 000 fler förskolelärare eller nästan 11 miljoner gitarrlektioner*.

Om utvecklingen med sjunkande bidragsnivåer från den kommunala och regionala sektorn till studieförbundens verksamheter fortsätter, riskerar vi att den här regionen utarmas på folkbildning och kulturarrangemang. Då kan vi inte längre hjälpa människor bort från utanförskapet. Det är hög tid att fundera på vad studieförbunden och folkbildningen ska spela för roll i Kalmar län - och på din ort - i framtiden. Och vad som skulle hända om studieförbunden försvann därifrån? Är det värt priset? Eller är det dags att satsa en extra krona?

Maria Strömberg
Ordförande, Kalmar Läns Bildningsförbund

och

Josefin Berndtson
Verksamhetschef, Medborgarskolan Region Öst  

Fakta: Studieförbundens verksamhetsformer

Studiecirkeln är grunden i studieförbundens verksamhet. Den består av minst tre personer, inklusive cirkelledaren, som under minst tre sammankomster och minst nio studietimmar söker kunskap tillsammans. Lägsta åldersgräns är 13 år.

Annan folkbildningsverksamhet genomförs i friare och flexiblare former än studiecirkeln Sammankomsterna kan vara längre och genomföras tätare. Antalet sammankomster kan vara färre, deltagarna kan vara fler, och också yngre.

Kulturprogrammen är verksamheter eller produktioner som genomförs för publik, t.ex. föreläsningar, musikframträdanden eller teaterföreställningar.

* Beräkning gjord med hjälp av Skandias kalkylator för ”Utanförskapets pris”.