Skip to main content

Utlysning - 64 MSEK till forskningsprogram om livsmedelsförsörjning och hållbara livsmedelssystem

Pressmeddelande   •   Apr 04, 2019 09:00 CEST

I livsmedelssystemet ingår inte bara produktionen av mat utan även i hög grad konsumtionen och konsumenterna.

Mistra erbjuder forskargrupper att tillsammans med andra samhällsaktörer lämna förslag på ett nytt forskningsprogram som ska bidra med lösningar på hur ett hållbart, konkurrensmässigt, lönsamt och innovativt svenskt livsmedelssystem kan utvecklas till 2030.

Bakgrund

Det behövs djupgående förändringar av livsmedelssystemet för att nå de globala målen för hållbar utveckling samt villkoren i Parisavtalet om klimat. I ett svenskt sammanhang finns ett stort antal studier och initiativ som utifrån olika utgångspunkter analyserar delar av det svenska livsmedelssystemet och hur dessa kan bidra till ett mer hållbart system. Det finns också ett ökande antal innovationsinsatser som rör delar av livsmedelskedjan för att göra dem mer hållbara. Inga av dessa initiativ har emellertid anlagt en systemsyn på hur man kan ställa om det svenska livsmedelssystemet i sin helhet för att uppnå de globala målen och samtidigt stärka konkurrenskraft och lönsamhet.

Livsmedelsförsörjning kan definieras på flera sätt. Den mest grundläggande definitionen handlar om att förhindra hunger och tillhandahålla de mest basala livsmedlen till en överkomlig kostnad. Ofta lägger man in i begreppet att försörjningen ska fungera även vid olika typer av förändringar, störningar och avbrott. Begreppet kan ytterligare vidgas till att innefatta tillhandahållandet av näringsrik och säker kost som produceras på ett hållbart sätt och som ger tillräcklig vinst för aktörerna i livsmedelssystemet så att de kan göra nödvändiga investeringar.

I livsmedelssystemet ingår inte bara produktionen av mat utan även i hög grad konsumtionen och konsumenterna. Att inkludera konsumenterna och få dem att bli en drivande kraft i omställningen är betydelsefullt.

Sverige har spelat en ledande roll i EU för att minska användningen av antibiotika och att höja kraven på djurvälfärd. Det finns stora möjligheter för Sverige att även ta en ledande roll internationellt när det gäller ett hållbart och resilient livsmedelssystem. Medvetenheten om behovet av förändring är relativt stor i Sverige och det finns en vilja hos många intressenter i livsmedelssystemet att bidra till förändringen.

Förväntningarna har varit lägre på livsmedelssektorn än på andra sektorer i samhället att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser. Detta sammanhänger inte minst med de utsläpp som djuruppfödning och mejeriproduktion medför liksom hantering av natur- och konstgödsel. Ibland ses dessa utsläpp som oundvikliga. Ett mål om nettonollutsläpp inom jordbrukssektorn skulle emellertid vara en viktig drivkraft för klimatomställningen av det svenska samhället och för att driva innovation inom livsmedelssektorn.

Den låga lönsamheten i den svenska jordbrukssektorn är oroande i ljuset av ökad efterfrågan på investeringar som behövs för att kunna delta i omställningen, möta nya förväntningar och krav samt öka förmågan att hantera extrema vädersituationer och ett förändrat klimat. Jordbruket, liksom vattenbruket och fisket, bidrar med arbetstillfällen på den svenska landsbygden och därmed till en levande landsbygd. En ökande lönsamhet i jordbrukssektorn generar därmed en rad positiva socio-ekonomiska utvecklingseffekter.

Denna utlysning bygger på en bakgrundsrapport (bilaga 1). Inom ramen för framtagandet av bakgrundsrapporten hölls ett dialogmöte den 7 februari 2019 med ett urval av intressenter inom det svenska livsmedelssystemet.

Inriktning

Det föreslagna forskningsprogrammet ska ta sin utgångspunkt i bakgrundsrapporten och de fyra forskningsområden som där anges. Forskningsområdena beskrivs kortfattat i det följande.

1. Framtidsscenarier

Världen förändras snabbt ur ett miljömässigt, socialt, tekniskt och geopolitiskt perspektiv. Scenarioanalys är ett användbart verktyg för att utforska hur olika framtida förhållanden och drivkrafter kan påverka det svenska livsmedelssystemet. Sådana förhållanden och drivkrafter kan t.ex. vara kopplade till demografi, internationell handel, internationellt samarbete, förändrad efterfrågan och i vilken utsträckning samhället och konsumenter driver på och/eller accepterar nya kostvanor.

2. Nettonollutsläpp av växthusgaser från den svenska jordbrukssektorn

Sverige har satt som mål att nå nettonollutsläpp av växthusgaser för samhället som helhet till 2045. Jordbrukssektorn ingår i detta övergripande mål, men staten har hittills inte satt upp något specifikt mål för jordbruket. Trots detta ställs här frågan hur ett jordbruk med nettonollutsläpp skulle kunna se ut inom de olika framtidsscenarierna, vilka målkonflikter och synergier som kan uppstå, och vilka konsekvenser det kan få för sektorn som helhet. En minskning av utsläppen av växthusgaser kommer sannolikt att påverka andra miljömål och andra målsättningar i samhället. Effekterna kommer dessutom troligen att bli olika i olika delar av Sverige.

3. Indikatorer för att mäta livsmedelssystemets måluppfyllelse

Det behövs nya indikatorer och mätetal för att både följa utvecklingen och stimulera till åtgärder som driver övergången från nuvarande system till ett nytt och mer hållbart livsmedelssystem. Hur kan sådana indikatorer utvecklas på ett sätt som stimulerar till åtgärder och påverkar beslutsfattare inom politik, näringsliv och civilsamhället i bred bemärkelse inklusive konsumenterna? Många av de indikatorer som används idag mäter inte rätt parametrar och därmed inte rätt incitament.

4. Strategier, åtgärder och incitament som driver utvecklingen mot ett hållbart och resilient svenskt livsmedelssystem

Hur kan olika typer av hinder övervinnas och hur kan incitament och gynnsamma förhållanden skapas som leder till förändring? Vilka åtgärder behövs och hur kan de testas och skalas upp? Åtgärder kan dels vara av tekniskt och annat slag inom näringslivet, dels lagstiftning och andra styrmedel på samhällsnivå. Vilka blir konsekvenserna för olika grupper och hur kan förändringen påverka Sveriges internationella konkurrenskraft, och i vidare bemärkelse Sveriges ställning i världen?

Samtliga forskningsområden ska adresseras i programmet.

Målet med forskningsprogrammet är att det ska bidra med lösningar på hur ett hållbart, konkurrensmässigt, lönsamt och innovativt svenskt livsmedelssystem kan utvecklas till 2030. Det finns därigenom en koppling till Agenda 2030 och Sveriges bidrag till de globala målen för hållbar utveckling samt ambitionen att uppnå Parisavtalet. Relevans och förväntat genomslag med avseende på dessa mål måste behandlas i programförslaget.

Programmets tyngdpunkt ska ligga på det svenska livsmedelssystemet och svensk livsmedelsförsörjning, men hänsyn måste tas till att mycket av lagstiftningsarbetet kring livsmedel sker på EU-nivå. Programmet ska även ha en global utblick.

Alternativ användning av jordbruksmark eller vattenområden för annat än livsmedelsproduktion ligger utanför denna utlysning.

Programmet ska planeras för fyra år, men ha ett åttaårigt perspektiv. Det är av stor vikt att aktivt involvera samarbetspartners redan på planeringsstadiet och vidare genom hela forskningsprocessen. Inom programmet förväntas tvärvetenskaplig samverkan, samt samverkan med näringslivet, den offentliga sektorn och det civila samhället. Samverkan mellan akademin och näringslivet förväntas vara väl utvecklad för att leda till konkreta resultat.

Kontakt

Thomas Nilsson, 070-629 88 12, thomas.nilsson@mistra.org 

Mistra stödjer forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö och hållbar samhällsutveckling.

Bifogade filer

PDF-dokument

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.