​Fler kameror behövs för att öka tryggheten i sjukvården och kollektivtrafiken

Regeringen tog innan valet emot en utredning som föreslog justeringar för brottsbekämpande myndigheters möjligheter att kunna sätta upp kameror utan tillstånd. Tillståndsplikten behålls dock för andra samhällsviktiga funktioner, så som i hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken och i vissa delar skjuts frågan bara på framtiden. Detta gör det svårare för landstinget att förbättra tryggheten och säkerheten för patienter, resenärer och medarbetare.

- Otryggheten ökar i samhället. Det går ut över våra verksamheter. Vi är i stort behov av fler kameror på både våra sjukhus och i och runt kollektivtrafiken. Landstinget har ansvar för 2,3 miljoner människors sjukvård och kollektivtrafik. Samtidigt uppger 3500 av våra medarbetare att de blivit utsatta för hot eller våld i arbetet. Trots återkommande hotfulla och otrygga situationer på både sjukhusen och i kollektivtrafiken fastnar vi i långa tillståndsprocesser kring utökad kamerabevakning som ofta landar i avslag. Tillståndsplikten måste tas bort nu, säger Irene Svenonius (M), finanslandstingsråd.

- Det är extra allvarligt att regeringen åter igen skjutit upp utredningen i de delar som gäller kollektivtrafiken. Vi ser ett stort behov av att kunna utveckla och förbättra arbetet med trygghetskamerorna inom SL-trafiken såsom i tunnelbanan och pendeltågen, vid eller utanför stationer eller entréer, vid busskurer samt i och ut från bussarna – trafiken borde ses som ett sammanhållet system, ett system som också är utpekat som brottsutsatt och historiskt sett föremål för terrorism, säger Kristoffer Tamsons (M), trafiklandstingsråd.

Fakta
Justitiedepartementet har genom remiss bjudit in Stockholms läns landsting att yttra sig gällande delbetänkandet ”Kamerabevakning i brottsbekämpningen – ett enklare förfarande”. I remissvaret - som beslutades vid landstingsstyrelsen 27/11 - svarar Stockholms läns landsting att tillståndsplikten för kamerabevakning måste tas bort även för sjukvården och kollektivtrafiken.

Forskning visar att trygghetskameror både ökar den upplevda tryggheten och minskar brottsligheten. Forskning visar till exempel att brottsligheten i tunnelbanan minskat med 25 procent sedan trygghetskameror infördes. Enligt en undersökning från SCB är 9 av 10 stockholmare positiva till trygghetskameror runt offentliga miljöer.

De senaste årens skjutningar har aktualiserat frågan om trygghetskameror även i hälso- och sjukvården, i hela kollektivtrafiken samt andra samhällsbärande funktioner. 11 procent av medarbetarna som svarat på Stockholms läns landstings medarbetarundersökning anger till exempel att de utsatts för hot och/eller våld, vilket motsvarar cirka 3 500 personer. Av de som utsatts anger 87 procent att det var en extern person, det vill säga en anhörig, patient eller resenär.

Terrordådet vid Drottninggatan 2017 uppklarades bland annat tack vare tunnelbanans trygghetskameror. Vid samtal med medarbetarna vid akutsjukhusen är önskemålet entydigt om att det måste bli betydligt enklare att få sätta upp trygghetskameror i och runt sjukhusen för patienternas och medarbetarnas trygghet.